United States or Iran ? Vote for the TOP Country of the Week !


Borgmästarinnan, som dagen förut givit livet åt en son, bars en madrass över till prostgården. Borgmästaren flydde med den nyfödde ut ur staden och återvände först följande morgon. Alla människor tappade huvudet, till och med Bromsen, som eljest var en redig person. Han lät sina gesäller vattendränka kollagret, som låg en halv fjärdingsväg norr om brandstället.

Allt detta nidingsverk, som numera upphört, tåldes av stadens borgare; aldrig hörde man några klagomål åtminstone, vilket gav studenterna anledning förmoda att de togo igen skadan annat sätt. Hans mest berömda dåd var dock den i annalerna länge levande belägringen av »Tunnan», en ölstuga en halv fjärdingsväg utanför Svartbäckstull, en åker väg till Gamla Uppsala.

Sex fjärdingsväg cirka, genmälde till återsvar en annan stämma, med uttryck av högsta beskedlighet, tjänstvillighet och iver; ljudet var en sopran, likt en kärings, dock utan att vara det, ty det var en karls. Gott! återtog basen och såg klockan, hon är sju: vi är framme åtta, åtminstone nio, och kan hoppas ett ordentligt bord och riktiga sängar. Orden växlades emellan två familjefäder.

Om inte någon ville och hämta det i Gåsaberga, där »Australia» skulle stå stilla en vecka, efter som byn var stor. Men det var ju sju fjärdingsväg. frågade Fader, hvad det kunde kosta att »Lillen» afritad. Han var ju liten tre år bara. Nog ginge han för lite billigare, hva? tyckte gubben. Men dansken sa nej , han.

kanske jag medsamma får erlägga skjutsen till Fellingsbro, är det gjort. Nej, det behövs inte; fast det kan också an; drängen är supig. Se här ... fem fjärdingsväg ... och se här litet över till ... vart gick Annette? var god och tag detta för hennes räkning. Tackar ödmjukast. Ett glas, herr sergeant, för min egen räkning, om jag får bjuda! här morgonkvisten skadar det inte.

Gamla damer, som en sista gång ville betrakta Karlslundens sönderskurna trädstammar, råkade in bland åbäkiga hus, gingo vilse gator med främmande namn och måste skälvande och halvgråtande niga för en okänd poliskonstapel i pickelhuva och omgjordad med svärd. Södra kyrkogården stängdes, och en ny begravningsplats togs upp en fjärdingsväg söder om staden. långt skulle de döda färdas.

Han stod redan stupet med knän och tår färdiga för nedhasande, när han hörde en grann, drillande kåkning inte längre bort än som en fjärdingsväg vid pass. Han flög upp igen stenen med en hast som om han fått vingar. "Maglena, stinta! De är folk ute i skogen, hur ska dom finna oss, vi int orka kåka igen."