Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 14 maj 2025
Men han kom nu in i ett kotteri af gamla öfverliggare, ungkarlar mellan 50 och 60 år, som aldrig gjorde annat efter »arbetstiden» än åto, drucko kaffe med »avec», toddade, spelade och rökte ända till sent på nätterna. Kamrern berörde helt flyktigt Åbotiden, äfven här hade han märkt, att kamraterna voro egoister och att vänskapen hade sina förbehåll och var tämligen dyrköpt.
När du till detta svarat utan förbehåll, Skall jag ej dölja, hvarför jag dig frågat har. TEKMESSA. En fattig, öfvergifven, hjälpbehöfvande Jag är, en ensam kvinna, som i denna stund Med bäfvan hör en oblid stämmas hårda ord. En sådan är jag. Hvem jag varit? O, den lott, Som mänskans är, jag pröfvat: att lik strandens rö Än böjas af en kulen fläkt, än af en varm.
Bertil Ivarsson Teet till Järpila var en av dessa skeppsbrutna rojalister, som gärna ville tjäna sin rätte konung med förbehåll att icke stå illa anskriven hos den orätte, och som så länge hade vänt kappan efter vinden, att han slutligen lyckats stöta sig med dem båda. Han låtsade icke höra fru Karins tilltal; hon fattade hans hand och upprepade sina ord.
Och William Zimmermann talade, öppenhjertligt och otvunget utan spår af sin sarkastiska jargong, talade som en naiv och ärlig och god menniska, utan ängslan och utan förbehåll om sitt eget lif. Det var som om bommarne med ens tagits bort från en sluss; nu strömmade alla med konstlade medel tillbakahållna tankar och känslor fram, formande sig till en orolig, oöfverlagd, hvirflande ström af ord.
Men innan de nå fram dit, uppenbarar sig skyddsängeln, som är ingen mindre än Swedenborg. De antaga oriktigt nog att jag är grundligt förtrogen med min landsman, och överraskade av min okunnighet lämna de goda fruntimren mig i händerna en gammal tysk bok, men med förbehåll. Tag och läs den här, men bliv icke rädd! Rädd? För vad?
Kom utan villkor och förbehåll, med hela din själ, såsom du en dag vill träda inför din fader i himmelen, och jag vill välsigna dig! Den påvlige legaten for med handen över sin panna, likasom jagande bort en skön, men förvillande dröm, uppreste sig långsamt och yttrade med svävande röst: Du vill då icke mottaga mig sådan jag är?
Med alla de förbehåll och den skonsamhet man är skyldig en vän låter jag honom förstå detta, i det jag säger ifrån att den kollektivistiska gudomen, karma, icke faller mig i smaken, och att jag av detta skäl ej kan ansluta mig till ett parti som förnekar en personlig Gud, den ende som tillfredsställer mina religiösa behov.
Sakta, halft omedvetet hade mefistofeleskappan glidit af hans axlar, han hade, i början liksom på lek, lagt sitt hufvud ner mot hennes knän; efterhand hade det fått hvila der längre och längre och till sist hade han gett sig hän helt och utan förbehåll. Från det ögonblicket var han icke samma menniska som förr. »Du är så olik dig», sade hon. »Jag spelar inte komedi längre.
Utan förbehåll, helt och utan baktanke. Hon förde andaktsfullt hans hand till sina läppar. Det var ett tack. Han stod och såg på henne som i ett stilla vemod. Gällde det honom själf eller henne? Han sade ingenting, böjde sig blott ned och kysste hennes panna. Sedan lyfte han upp hennes hand och kysste också den, stilla, liksom i vördnad. Och så gick han tyst.
Men bland fördäckspassagerarna befann sig en lång och vacker underofficer ja, utan förbehåll sagt, en sergeant som, antingen av penningförhinder eller andra orsaker, på denna resa inte frågat efter att vara bättre än däckpassabel. Hygglig och städad, samtalade han dock med en och annan av salongsfamiljernas medlemmar.
Dagens Ord
Andra Tittar