United States or Cook Islands ? Vote for the TOP Country of the Week !
Det förvarar en mängd historiska saker, som alla äro på ett eller annat sätt förknippade med våra stora minnen. Där finns 2,000 stenyxor, som äro varandra så precis lika, att om man lägger dem i en säck och skakar om dem aldrig så väl, så skall inte fan själv kunna ta fram en som är olik den andra.
Hvarifrån kom detta varma och mjuka i stämman, som trängde rakt in i Bellas försonliga hjerta? Hon tryckte tyst Hannas hand, och som hon nu var vid sitt hörn, skildes de åt med en nick. Bella funderade hela dagen öfver den nya kamraten. Hon var underlig, olik alla dem hon kände. Så frånstötande, och dock så tilldragande. Och hur hon talade, nästan som stort folk.
Sväran blinkade, blinkade, mumlade, mumlade en ordström som aldrig fick ljud, knäppte sina händer så att knogarna vitnade och knakade. Gästgivarn hade upptäckt en kvist i golvplankan, blankpolerad och brun, stor som en knuten karlnäve och till formen icke olik. Den såg han på. Slutligen sade länsman: Om vi skulle talas enskilt vid, Lars Larsson?
Den kvällen kom Ernst-Olof i säng en timme senare än vanligt. Men det var ju också en högst ovanlig kväll. Ernst-Olof somnade lätt och lycklig men något undrande över allt det märkvärdiga som hänt honom. Ernst-Olofs ära gled icke bort med en dag. I stället växte den och blev allt större. Men så är det ju alltid, och varför skulle en pojkes ära vara olik alla andras.
Hå, hå, hå. Den unga hustrun såg upp. Hon rodnade ännu mer, hon såg på honom, der han satt bruten och sig sjelf så olik. Hon hade ännu aldrig sett honom sådan. Aldrig hört honom klaga. Han hade förlorat all sjelfbeherskning och gick nu på med denna brutna, sträfva röst, hvars tonfall skar henne ända in i hjertat: Ja, jag måtte vara ett rigtigt frispektakel för fan och hela hans följe.
HYLLOS. Låt mig kalla hit Den blinda kvinnan; fast beröfvad ögats ljus, Förstår och vet och ser hon mer än seende. LEONTES. Gå, hämta henne! HYLLOS. Furste, hennes ledsven skall Väl finna vägen hit med henne. Kommer hon, Kan jag bli borta. LEONTES. Hvad? Min fader nalkas själf. Ser jag en dröm, är denne man Leiokritos, Så olik till sin uppsyn nu, så lugn, så ljus, Och nyss så mörk och dyster?
Det kom ett häpet uttryck i barnaansigtet. Det föreföll henne som om en främmande kvinna kommit in i hennes rum, en elak gammal kvinna, så olik den blida, moderliga vän mot hvars axel hon så ofta hade lutat sitt hufvud. »Barn», sade samma främmande röst, »jag tror icke du anar hur djupt detta gripit in i mig. Du kan icke förstå det.» »Ahjo, men...» »Men?»
Hennes mor var sig så olik, o, huru ljuf hon var! Den trötta blicken följde henne, hvar hon gick i rummet, den talade om hennes kärlek, den bad om förlåtelse. Och Hanna satt timme efter timme vid hennes sida, insupande med törstande hjerta den moderskärlek, hon aldrig fått smaka. Hvarför kom den så sent? Men Gud vare tack för att den ändtligen kom!
De förhållanden hon kommit in i egde för henne hela nyhetens behag, den luft af frihet och själsadel, som omgaf henne var så olik den hon hittills inandats i småförhållandena der hon lefvat.
Men det kunde inte nekas, att hon var olik alla de andra flickorna, olik dem på ett sätt, han ej tyckte om, men som i alla fall lockade och hetsade. Dagen efter gick han tillbaka till Västra Storgatan under den gymnasistfashionabla halvtimmen. Han sökte efter henne. Han hade föresatt sig att han i kväll skulle stanna och tala med henne. Men hon visade sig inte.
Dagens Ord
Andra Tittar