United States or Tonga ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uthungrad, med svikande krafter Kom jag till staden omsider och såg ett under af alla, Såg, förståndige vänner, hvad ej jag tillförene skådat: Gårdar, men ej kring gården ett fält med åkrar och ängar, Icke vid knuten en teg, som burit en pipa tobak ens, Gårdar funnos där blott, högtimrade, fönsterförsedda; Målade, stolta att se, framsträckte de brokiga rader Långt, och emellan dem korsade hundrade vägar hvarandra.
Så öppnade jag dörren på nytt och sade: Det är orätt av mig att inte säga dig sanningen: det var meningen att du skulle hoppa med tåget och inte bara ha det kring magen! Robert såg på mig en sekund, så löste han upp hopptåget kring magen, knöt hårdknut på det och slog mig hårt i huvudet med knuten . Vi umgås inte längre. Jag gick och tänkte på vad jag skulle skriva just här.
DANIEL HJORT. Det är en gåta, att fast man vet, hur man skall lösa gåtan, så vill man hällre den alt mer förvirra. Se det är knuten. Fjerde scenen. De förra. Johan Fleming. SIGRID. Johan! JOHAN FLEMING. Du, min Sigrid! Här midt bland storm och död! Gå in i slottet! SIGRID. Så härlig morgon genom fönstret sken, så fridfull vågen log, så tyst stod skogen, att ut jag lockades.
När Bella kom in i sitt rum efter att hafva söft Helmi, fann hon Hanna sittande i en vrå så långt som möjligt från lampan och med en bok i knäet. Hvad nu, du knuffar rätt nu ut väggen, bästa Hanna, log hon. Förstör icke dina ögon derborta i knuten, utan kom och sätt dig här i soffan, så skall jag läsa för dig.
Jag måste nypa mig i armen för att få klart för mig, att jag inte drömde eller gick i sömnen. Nej, jag var nog vaken Gud nåde mig så visst! Men gå därifrån kunde jag inte, utan väntade, tills de bröto upp. Då sprang jag fram, spottade honom i ansiktet, där han stod blek som ett lik, och slog henne med knuten hand i synen flera slag, tills hon rullade rundt. Så sprang jag hem.
Men han märkte snart nog, att allt var rätt, tog upp sin blårutiga bomullsnäsduk, vecklade upp den, knöt upp knuten i ena hörnet och framtog en nött femmarkssedel och tvenne enmarker. Här är det, menade han, påsatte sin hatt, tog korgen och beredde sig att gå.
Min hårdt bundna ranka blef vid sådana ställen kantig, underlig och liksom knuten.
Du behöver inte tveka, sade den brynjeklädda gestalten utan att taga sin arm från stockarna i knuten. Jag är grannen från Folketuna, din värsta fiende. Länge har jag väntat på dig och dina söner, Ulv Ulvsson. Knappt trodde jag, att det var jag, som skulle behöva komma först. Är du otålig, så lägg nu pilen på bågen och skjut!
Ryttaren red fram mot rökstoden med knuten hand, men hans röst stockade sig, så att han knappt förmådde mer än viska. Erbarmliga gyckelspel! Och mitt ridderskap... Ser du ingenting mer? Jag ser, jag ser. Jag ser ljungande svärd och hör segerrop och klockringning... Men därom unnar jag dig inte att veta något. Gud förlåte mig en sista gång för min trolldom. Min kraft är slut. Jag kan inte mer.
Länge har min sång i kölden, Länge i det dolda varit; Nu jag vill ur kylan sången, Visorna ur kölden hämta Hit till hörnet af vår järnbänk, Ändan af den fasta plankan, Under dessa sköna sparrar, Denna vidtberömda takås, Lossande mitt nystans ända, Knuten lösande af bunten. Så en vacker sång jag sjunger, Låter väl en härlig ljuda, Sen jag rågens kärna njutit Och med kornet mig förfriskat.
Dagens Ord
Andra Tittar