United States or Democratic Republic of the Congo ? Vote for the TOP Country of the Week !


När jag stod vid råmärket mellan våra ägor och vattnade oxen i bäcken, besinnade jag, att du kanske hade barn liksom jag och att ett gifte säkrare än annat kunde betrygga ett förbund mellan gårdarna. Nu talar du uppriktigt, Ulv Ulvsson. Och därmed skall jag fortsätta. När jag fick träffa dig i din sal och se din son, voro de tankarna fort bortblåsta.

När han mycket länge såg i det klara vattnet, hände det, att han till sist tyckte sig skönja källdisens bleka ansikte och greps av en vild lust att kasta sig ned till henne i hennes armar. Men när han nu böjde sig över källan, såg han sig själv med Ulv Ulvssons ögon. Se här, snyftade han, kinden är som läder. Hur hårt jag nyper och slår, kan den inte rodna. Och håret är strävt hästhår.

Ulv Ulvssons söner mumlade något om »finnkvinnan», men Folke Filbyter skyndade sig att fortsätta, ty han hade förhand noga lagt upp sina ord i minnet. Törhända förundrar det er, att jag med ens blivit ivrig i en sak, som ännu för några dagar sedan inte fanns till för mina tankar. Skulden är i fall din, Ulv Ulvsson. Du kom till mig.

Några lovade bestämt, att de skulle ha tagit den, som hade de oförlikneligt kostbara järnringarna, och andra, att de skulle ha äktat den, som förtänksamt kom till fästningastämman med guldet. Och Ulv Ulvsson? frågade Ingemund. Vem månne han hade valt?

Han var lysten efter mark, att han icke försmådde det värdelösaste kärr. Allt betalade han i vittnens närvaro, och Ulv Ulvsson, som var säljare, nedsmälte genast köpsilvret i små stänger och grävde ned dem ett obekant ställe. den tiden fanns det inga fattiga eller tiggare varken sunnanskogs eller i svearnas land. De, som ingenting ägde, sutto hos de rikare och voro nöjda.

En mängd gula och röda lappar voro fastsydda kläderna, och mitt i sin förlägenhet kände han sig smickrad och lycklig över att beskådas. Smal och trasgrann gick han fram ända till härden och svarade djärvt: Det är Ulv Ulvsson, när han kommer obuden till bröllop just välfägnaden burits fram. Ulv Ulvsson bet sig i läppen. En god gåta kan ha flera tydningar, sade han.

Här Folketuna råder jag och ej den usla jarlaätt, som upprest sig och trotsar Uppsala gudahov. Har du ingenting viktigare att förtälja, Ulv Ulvsson? Jag har. Säg det fort, ty jag vet inte mycket, som jag fruktar. Nåväl, skall du nu höra min nyhet. I går kom till vår bygd den första tiggaren. Jag förstår dig inte, Ulv Ulvsson.

Ännu har jag inte sett någon duk i ditt hus, Folke Filbyter, och min dotter trivs gott där hon är, under mitt ris. ditt Folketuna råder varken skick eller sed. Trälarna stirra, som om de aldrig förr sett en människa i hela kläder. Vet du, att jag har varit hövding och haft tre skepp havet? Ulv Ulvsson log. Det låter som en saga, men det sägs, att den skall vara sann.

Han stod brett isär med fötterna, och linhåret hängde blankt och slätt båda sidorna om det runda, kvinnligt skägglösa, skärhyade ansiktet. Det löje, som envist alltid mötte och följde honom var han kom och gick, kringrände honom åter ett ögonblick alla sidor, utan att han själv märkte något därom. Ulv Ulvsson, tämj din dotter, ropade han.

Ända till dess det blev sent talade han lugnt med bryten om den följande dagens nödvändigaste göromål åkern. Först om natten kände Ingevald med sig, att han icke längre kunde bära tystnaden. Utan att veta det hade han lagt sig i halmen alldeles bredvid fadern. Far, du ligger vaken, sade han. Det finns ingen människa, som jag hatar som Ulv Ulvsson. Han är min värsta fiende, Ingevald.