United States or Curaçao ? Vote for the TOP Country of the Week !
Hvad dig kan återgäldas för din son, var viss, Det skall bli gäldadt: aktning, kärlek, vård och skydd På denna ö, om hemvist här du välja vill. Om du vill flytta hädan till ett annat land, Det vare fjärran eller nära, skall ett skepp Med vald besättning och med håfvors öfverflöd Ledsaga dig: allenast lägg din vrede ned; Den bränner djupt mitt sinne.
Och jag kände ett sådant medlidande med qvinnan, att jag en gång önskade Skidbladner, likt sin gamle namne, Frejs skepp, kunnat vikas i hop och stoppas i kaptenens västficka, så den arma skriftställarinnan kunnat få åtnjuta ett ögonblicks lugn.
Det hade fallit mig ur minnet, men nu finner jag, att det stämmer. Och är det inte så, att ni ofta tala om henne, och att ingen av er vill giva efter? Ännu en gång, hövding! Jag kom till ditt skepp i andra ärenden. Efter du vill veta det, så är det sant, vad du säger. Men är det för att göra mig till gyckel, som du hela tiden talar så högt? Hören nu, alla skeppsmän, att det var sant!
På bestämd tid skall han sedan åter draga åstad mot Söderlandet, men denna senare gång skall det ej gå såsom den förra. Ty skepp från Kittim skola komma emot honom, och han skall förlora modet. Då skall han vända om och rikta sin vrede mot det heliga förbundet och giva den fritt lopp. Och när han har kommit hem, skall han lyssna till dem som hava övergivit det heliga förbundet.
Så talar sagan: Fjärran i Lochlin satt I fridsällt rike härskande Fjalar, Nämnd var han Lodins storm i sin ungdoms dar, Kring länder och haf han glömmes ej än. Nu var han gammal vorden och trött vid strid, Drack mjöd, tog skatt och skipade lagar, Ur slidan ficks knappt mera hans glömda svärd, Och nakna på stranden lågo hans skepp.
Och då han till sist öppnade dörren, då klockan ringde och fröken Persson kom ut i butiken med pincené på näsan och det alltså ej fanns någon återvändo, då kände han sig som en person, som bränt sina skepp, som begått någonting så oförnuftigt, så dåraktigt, att handlingen i ett slag förändrat hela hans liv. Han sprang ej tillbaka hem.
Ännu har jag inte sett någon duk i ditt hus, Folke Filbyter, och min dotter trivs gott där hon är, under mitt ris. På ditt Folketuna råder varken skick eller sed. Trälarna stirra, som om de aldrig förr sett en människa i hela kläder. Vet du, att jag har varit hövding och haft tre skepp på havet? Ulv Ulvsson log. Det låter som en saga, men det sägs, att den skall vara sann.
Ännu kvider för mina öron den stolta och missförstående hälsningen, som hon skickade med systern. Och allt detta tillstår du för mig så öppet och utan omsvep, Ulv Ulvsson! Din dotter kan du inte längre taga tillbaka, det är visst, men tänker du då inte hämnas? När vi fingo höra om hennes död, gingo mina söner till sina skepp och härja nu i västerväg.
De segla vanligast fram på skådebanan i en efter auktorns beräkning predestinerad kosa, lika de skepp af flarn man ser barn inrätta och med färdigt skrufvadt roder och brassade segel utsläppa på dammen. Möter ett hinder, så fastna de eller skuffas öfver, kommer en starkare pust, så kantra de och stjälpas opp igen för att åter börja sin automatlika färd.
Paulus varnade dem då och sade: »I mån, jag ser att denna sjöresa kommer att medföra vedervärdigheter och stor olycka, icke allenast för last och skepp, utan ock för våra liv.» Men hövitsmannen trodde mer på styrmannen och skepparen än på det som Paulus sade.