Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 17 september 2024
Qvinnan stannade, lät det få bröstet i mun och vandrade sedan åter framåt i Maris sällskap. De större barnen, en gosse och en flicka, båda klädda i ytterst trasiga kläder, hade sprungit ett stycke förut. Qvinnan råkade i ångest och ropade åt dem att vänta. Först när hon hunnit fast dem, lugnade hon sig åter. Hon bannade och varnade dem likväl. Underbart, att ni inte skall lyda.
De stora deremot gingo lösa i rummet och visade strumporna mot bordsben och stolsfötter, och han hade ett godt öga till dem, men vågade inga närmanden. Nu upptogs en ny strid med väninnan, som såg hans ändrade sätt. Hon varnade för vännen, som smickrade honom, och hon varnade för de unga flickorna, om hvilka han talade med en viss värme. Hon var svartsjuk.
Ty innan eld föll över Sodom och Gomorra sände Gud sina änglar till Loth och han varnade staden. Och jag har satt fingret till bölden och sagt: Detta är det. Så länge I låten oäktingen gå här utan betalning och som äkta barn bland mina barn, så låder skam och synd vid eder. Ty det är av högfärd eftersom fadern är greve född.
Jo, det brydde vi oss allt om, svarade Lotten. Tyst, svara inte den otäcken, varnade Clara. Ni är så snälla så! Om jag bara kunde vara så snäll som ni! suckade Rundqvist. Ja, Herre Gud, man blir gammal och så får man inte sin vilja fram längre, och då är det bara skräp med livet. God natt med er, barn, och akta er för Carlsson, för han har klocka och saffiansstövlar!
Men de blevo gensträviga och satte sig upp mot dig och kastade din lag bakom sin rygg och dräpte dina profeter, som varnade dem och ville omvända dem till dig; och de gjorde sig skyldiga till stora hädelser.
Voj, voj, voj, hvad för illa har jag gjort åt er, när ni plåga mig så der; voj, voj, voj, förbarma er öfver mig olyckliga, voj, voj. De drogo henne med sig och svarade ingenting. Och om hon började höja rösten, varnade Holpainen henne: Nå, nå! Kom ihåg, att vi ha banden med oss. Då sänkte Mari genast rösten nästan till en hviskning. De mötte flere personer, dels till fots, dels åkande.
O, att likväl jag kunnat mindre älska dig Och mera följt din maning, när så mången gång För maktens falska skimmer du mig varnade! Men höll jag väl för min skull kungaspiran kär? Nej, blott för din; att kunna ge den dig i arf Betryggad, vördad, fruktad, därför stridde jag Mot dig, mot gudar, mänskor, ja, emot mig själf.
Du hade fördrag med dem i många år och varnade dem med din Ande genom dina profeter, men de lyssnade icke därtill; då gav du dem i de främmande folkens hand. Men i din stora barmhärtighet gjorde du icke alldeles ände på dem och övergav dem icke; ty du är en nådig och barmhärtig Gud.
"Och sen ha' ni kanske varit i skogen, och på myran?" frågade Angela, som ännu arbetade med att få lockarna att ligga fina nedåt halsen. "Ja, men, i körkan å", svarade Maglena allvarsamt, fast lite försagd och tveksam. "I kyrkan?" skreko barnen på en gång. "Kyrkan, men den är två mil härifrån!" "Tyst Maglena", varnade Ante och såg mäkta besvärad ut.
Han varnade finnarna att icke låta förföra sig till att komma under Polens och påvens träldom, påminde dem om den trohet de svurit hans salige herr fader och honom själv samt lovade, att därsom de ville i denna trohet framhärda och nu manligen bistå sin konung, så ville han ock vinnlägga sig att de måtte komma till fred, rolighet och bättre villkor, vartill Gud den allsvåldigaste sin nåd förläna ville.
Dagens Ord
Andra Tittar