United States or Belize ? Vote for the TOP Country of the Week !
Gud straffe dig nu och framgent, om du döljer for mig något enda ord av det han talade till dig.» Då omtalade Samuel för honom alltsammans och dolde intet för honom. Och han sade: »Han är HERREN; han göre vad honom täckes.» Men Samuel växte upp, och HERREN var med honom och lät intet av allt vad han hade talat falla till jorden.
Flera månader förgingo, sparpenningen växte oavlåtligt och vi började redan smått fundera på, hur den bäst borde användas för att lända flickan till fromma. Men en dag uppenbarade sig den unge mannen åter i vår butik. Utan att ens se åt flickan, som för resten vände sig bort, begärde han att få tala med firmans chef.
Därför lyssnade alla med vördnad och andakt, när de berättade om sin kristna tro. Åren gingo. Frumentius mognade till man, och den ljuslockige Edesius växte upp till en blomstrande yngling.
Allt omkring henne ändrade dimensioner och växte; hon mönstrade godtköpsgrannlåten omkring sig och tyckte sig vara omgifven af lyx och rikedom. Der fans ingen skymt af en liten småstadsflicka, som läst romaner och dref småkurtis; hon var den farliga sirénen i sin kungligt smyckade håla.
Då växte, likt den unga svanen, opp Ett snöhvitt segel, glimmande i öster; Och inom några korta stunder sam Det vimpelprydda skeppet vid hans udde. Vid stranden låg en planka; med en bön Till böljans makter slog han sina armar, En glädjedrucken älskling lik, om den Och störtade sig djärf i vågens bädd, Sitt hemland och sitt sälla hopp till mötes.
Ibland kommo de så nära inpå länden, att de stötte mot den med axeln, men andra stunder växte avståndet. En gång, då det blev större än förut, sade Ingemund sakta: Där nere åt slättsidan en timme härifrån ligger Folketuna, Hallsten. När tror du, att vi komma att gå den vägen? Aldrig, aldrig. Det är också min tro.
Karmides hade öppnat det med en gäspning, det sista spåret av en orolig natt; Olympiodoros med en poetisk utgjutelse över morgonen och morgonrodnaden, företrädesvis den, som strålade på de fyra damernas kinder. Annæus Domitius, den av statsgöromålen nedböjde, var icke otacksam för sina gästers bemödande att förströ hans sinne. Hans glättighet växte med de övriges.
Men jorden var ännu icke så långt borta, som hon hade trott. Mullen satt fast under sandalerna, och skuggan av det, som skett, krympte icke utan växte och blev allt längre.
Med dessa ord sköt hon sakta farstudörren till efter vår lilla kund, som med lättadt hjärta skyndade till sina väntande kamrater. Ett glädjesorl mötte vår lilla trumslagare, då han inträdde i samlingsrummet samt framdrog klockstapelnyckeln, och glädjen växte än mer, då han berättade, att vägen till herr Gyllendegs rum var fri och öppen. I ögonblicket vidtogos alla anordningar till träffningen.
Aftonrodnaden bleknade, skuggorna växte, dimmorna stego upp ända mot gården, dolde träden vid ån och kommo de stora björkarne omkring brunnen att se mörka och underliga ut. Vid Agreens torp, borta i öster, skymtade snart månen fram. Mot natten blef det visst alldeles klart; godt att dimman låg där och skyddade mot frost...
Dagens Ord
Andra Tittar