United States or French Guiana ? Vote for the TOP Country of the Week !


Visserligen har allt detta fått namn om sig att vara »vishet», eftersom däri ligger ett självvalt gudstjänstväsende och ett slags »ödmjukhet» och en kroppens späkning; men ingalunda ligger däri »en viss heder», det tjänar allenast till att nära det köttsliga sinnet. Om I alltså ären uppståndna med Kristus, söken det som är därovan, där varest Kristus är och sitter Guds högra sida.

Nu tysta månsken, du nattens onda, bleka samvete, gengångare i jordens midnattsdröm, tvinsjuka ljus, som tviflar dig själf, ej skvallra i mitt spår dunkel väg. Nu skördas åkern och bärgad är hvar äng, Gud gifve, att rik vore säden! Och kommer jag ej åter, får jag blodig säng: godt sofver man, när man dör med heder.

Ty det kan hända att den som har bjudit dig säger till dig, när han kommer: 'Min vän, stig högre upp. vederfares dig heder inför alla de andra bordsgästerna. Ty var och en som upphöjer sig, han skall bliva förödmjukad, och den som ödmjukar sig, han skall bliva upphöjd

Edmée sekunderade denna republikanska presentation med en reverens, som skulle gjort henne heder vid Louis XIV:s hov. höjde hon långsamt huvudet och mötte Förste Konsulns blick. Ett par sekunder sågo de varandra orörligt och djupt in i ögonen drog ett svagt, nästan omärkligt och fullkomligt omedvetet leende över den unga flickans läppar.

Därför tag din faders ring tillbaka af min hand, och för att intet minne af det flydda fästas vid ditt namn, välj dig ett nytt, och för att ingen dig våga skymfa, se här ett svärd. För det i min tjänst, att jag får heder af Bengt Ilkas son! Hur blicka de mig|! KATRI. Min son! DANIEL HJORT. Min moder!

Jag känner honom mycket väl, en präktig karl, som gör heder åt sitt »business». han började åldras, insåg han, liksom alla kloka män, att nytt blod behöfde införas i hans affär; att medan det ännu var jämförelsevis lätt för honom att leda det vidsträckta företaget, skulle det vara välbetänkt att sörja för dess öfverlämnande i goda händer, när han dragit sig tillbaka.

Allt hvad hans hjärta fordom tjustes af, Hans folk, hans land, dess trohet, kraft och heder, Allt, allt, hvad förr hans ande vingar gaf, För honom sänkts i denna klippas graf, Förkastadt, skändadt, härjadt, trampadt neder.

Du läser inte längre i våra händer, sade de. Har du nu äntligen förstått, att den lille, som låg och diade tjurhornet, aldrig mer står att finna denna jorden? Det är, som ni säga, svarade han. Det barnet är försvunnet och förlorat. Trösta dig med dina rikedomar och med att vi stigmän hålla dig i heder.

Hur som helst var han i alla fall ett stycke hjälte; han fick stora lovord och hans dygders heder kommo hans laster till godo. Dessutom var han älskvärd mot alla utom mot dem, han älskade. Han hade alltid något skoj för sig, som livade upp folk.

Jag borde i dag endast vara din skugga, tillade prokonsuln leende och med en anspelning Konstantius' hovmäns gyckel över Julianus, ty det är ju du, som lärt vår kejsare krigskonsten i Akademias trädgårdar. Du har heder av din lärjunge.