United States or Central African Republic ? Vote for the TOP Country of the Week !


Nu tysta månsken, du nattens onda, bleka samvete, gengångare i jordens midnattsdröm, tvinsjuka ljus, som tviflar dig själf, ej skvallra i mitt spår dunkel väg. Nu skördas åkern och bärgad är hvar äng, Gud gifve, att rik vore säden! Och kommer jag ej åter, får jag blodig säng: godt sofver man, när man dör med heder.

Men om mig hon helt och hållet lämnat Och en annan hjort sig valt till älskling, Gifve henne Gud i jägarns händer!" Skogen har nyss fått löf, Syster och bror är där. Systern till brodern : "Hvi ej besöka mig?" "Syster, jag komme väl, Släppte den främmande, Släppte den hulda mig. Sadlar jag fålen, Sadlar min flicka af; Gjordar jag svärdet om, Löser hon svärdet opp: 'Gode, hvart nu, hvart nu?

Det var nära midnatt vi uppträdde gästgifvaregårdens trappa; värden, som tycktes antaga att vi hade uteliggarevanor, höll just att stänga dörrarne man gifve akt dessa drag af stigande civilisation! och förklarade, att han antagit att vi ej ämnade komma hem under natten.

Gud gifve, att Märsen, stackars gubbe, slippa alla efterslängar af sin höstresa, om han nu verkeligen kommer hem. Och du, stackars barn, har ingen att möta! Gud förbarme sig öfver den, som skall lita vatten och vind hu, kvad den båten kränger det är inte en ensam, som går till kost, det är två och tre och hundrade. Men du skall drömma, syster, det är otroligt, hvad det hjälper att drömma.

I detta bref förekommer det märkvärdiga uttrycket "satans djupheter." I sanning kan man säga, att dessa utgjort icke en salighetstrappa, såsom de menat, utan en beqväm trappa till fördömelsen med lika många trappsteg. Och gifve Gud, att katolikerna voro de enda, som hölle att förfärdiga salighetstrappor med svaga trappsteg, som utvärtes handlingar alltid befunnits vara!

Det hörde hans gamla korporal, Slog döende ögat opp: "Håll in, herr löjtnant, med sådant tal, Ej höfs att om skam här orda, Ni förde en tapper tropp. Gud gifve, att alla som vi ryckt an, vore mången ej fälld. Nu hafva vi fallit till sista man, Ty den främsta var vasaflocken, Och oss gaf fienden eld.

Men af dem ha nu de sista trasorna blifvit sålda och förvandlade till föda under sista vintern. Hvad det ha varit för en fru der vid stranden, som gaf det här täcket kring barnet. Det fins ännu också goda menniskor här i verlden. Gud gifve dem blott krafter att samla mera, att de ha att ge också åt andra, och inte åt mig allena. Blef er man ensam der i rian?

Nu ro vi! Är det inte lustigt? bra det går! Hej och ho, trollen gifve dig lycka... Voj! nu igen trollen... Nej, det är bäst jag tiger, annars blir det något ondt i qväll! I stället skulle vi läsa bönerna, Syndabekännelsen är visst bra: 'Jag fattig syndig menniska... Aj, ja nu äro vi öfver!

Nu sken hans hjärta för första gång En strimma af sol och vår, Och ur smultna källor med hejdlöst språng Framströmmade tår tår. "Och får jag vara i lust och nöd Soldat, bland de tappre en, säg, när gäller det kamp och död? Gud gifve i morgon ren!" Du nämner mörk en Wadenstjernas namn?

I nu gällande förordning angående främmande trosbekännare etc. af den 31 okt. 1873 stadgas i dess 3 §: »Har medlem af svenska kyrkan omfattat främmande kristen lära och vill fördenskull ur kyrkan utträda; gifve sin afsikt tillkänna för kyrkoherden i den församling han tillhör; uppgifve ock det trossamfund, hvartill han vill öfvergå.