United States or Namibia ? Vote for the TOP Country of the Week !
Han blev stående stilla, med sänkt huvud. Hon hade rätt till och med nu, så upprörd han var, kunde han inse det. Den generation, Louis tillhörde, hade lärt att tänka att resignera och att gräma sig. Han stod stilla plötsligt kastade han sig på knä framför henne och grep henne om bägge armarna.
Med armarna om varandras liv gingo vi den smala stigen fram till vårt sommarhem, och när vi kysste varandra till godnatt, sade Elsa: »Du har gjort mig så lycklig i kväll. Åh du vet inte vad du har gjort mig lycklig.» Den aftonen satt jag länge uppe, och jag gjorde, vad jag icke gjort under hela sommarens lycka. Jag tänkte på Elsa och mig.
Deras svarta hår var utslaget, och armarna och axlarna, som var morgon blivit ingnidna med en deg av vetebröd och åsnemjölk, voro lena att stryka över som rosenblad. Om pannan satt ett guldband med en grön sten. Men de voro många i antal, och de, som blevo till överlopps, togo itu med maten.
Hvad frågade hon efter att den lilla, med undantag af laddarna, var fin som en prinsessa. Var det inte ändå samma lilla människokilling, som hon brukat ge mjölk till och värma med sin päls. "Uj Yla"! Märta Greta slog armarna om getens hufvud, som böjdes ner emot henne. Hon sträckte ut armarna. "Putta! Tappa Ante! Ante ta Etta Eta." Och Ante tog upp den lilla systern i famnen.
Hon satte sig ner på marken, och bredde ut armarna mot hunden utan att bry sig om att han nafsade åt henne och slet lös en del af schalfransen. "Sussu sussu ! Int vill du oss någe ondt, vi, som är små och ensammen". Gråhunden tystnade, men morrade med ryggborsten höjd.
Ärliga äro bara de solögda dårarna. Du talar för högt, viskade hon och drog om sig armarna, som under hårda slag. Men då höjde han rösten ännu mer. För några aftnar sedan såg jag Valdemar krypa ut mellan spjälorna i svalgången med vänstra skon sönderriven och klättra ned.
Han lyfte armarna och stämde i med bjälbofolket, som började leta sig fram mellan buskarna, och alla ropade på en gång: Valdemar, Valdemar! Släden befann sig nu på det rum, där Folketuna fordom stått med sina längor. Stensättningar och halvtärda ekstockar syntes ännu mellan tuvorna.
"Jag vet int' hvad sånt är för slags körka", afvärjde Maglena. "Lilla söta, fina Maglena, säg till mig, bara till mig hvad ni varit i för kyrka", hviskade Sylvia. I sitt långa nattlinne sprang hon ur sängen, öfver golfvet och kastade sig ner i knäet hos Maglena, med armarna om hennes hals. "Lilla, söta Lena, säg för mig, bara för mig!"
De vita och förgyllda möblerna med deras pärlgrå, glänsande sidenöverdrag fingo småningom i soluppgången liksom ett nytt, rosigt skimmer, medan Edmée långsamt klädde av sig och i sin vita nattdräkt, med de bara armarna instuckna under hårets bronsvågor, äntligen somnade in, bevakad av de eldförgyllda rokokoänglarna, som med basuner vända mot alla fyra väderstrecken uppburo den mäktiga sänghimlen.
Mot henne stod rotad med hälarna Casimir Brut, knäna svagt böjda, den mäktiga ryggen i en kurva och huvudet framsträckt, armarna krökta och sakta svängande och de präktiga nävarna redo att taga ett livtag. Det såg ut att bli ett verkligt spektakel, hotfullt, besynnerligt och högst intressant.
Dagens Ord
Andra Tittar