United States or South Georgia and the South Sandwich Islands ? Vote for the TOP Country of the Week !


Sådan är bakgrunden för den historisk-psykologiska idé, som Anatole France förverkligat i sin roman. Bortom den tycka vi oss skönja också antydningarna om hans filosofiska tro. Gudarna törsta , det är nuets grymma gudar som i omättlig törst och hunger kräfva människooffren. Det är en Olymp af dagens i morgon öfvervunna sanningar, af idéer som just nu innehålla den yttersta visheten och den enda möjliga lösningen och i morgon äro villfarelser. De äro åskådningarna hvilka regera öfver ett ögonblick och äro vidskepelse och vantro för det nästa. Anatole France har begabbat framåtskridandet som , men aldrig har han riktigt kommit ifrån tron, att mänskligheten rör sig långs en kurva som leder uppåt. Offren äro den oundvikliga tributen, säger han nu. Vandringen går öfver idéer som nötas ut i bruket och sanningar som blifva lögner, men hvarje idé var ett fjät den oändligt långa vägen.

När jag alltså varken kan tro eller ge upp att tro, varken kan vara utan Ziri eller syndernas förlåtelse, vad återstår, när jag inte heller kan begå självmord? Men om jag trodde att döden vore döden, och att intet vore där bakom, att allt vore slut därmed, dödade jag mina föräldrar och mig själv och Ziri. Men jag gör det inte för jag fruktar att det rymmes någonting bortom detta jordiska vara.

För mig kan detta jordiska således bara ett namn: lidande, och det där bortom: helvetet. Och detta är således vad som återstår mig ifall jag ej kan syndernas förlåtelse. Och nu skall jag strax hålla ett litet tal om detta. Om helvetet Jag ser dig att du tycker jag är vidskeplig, men det är inte farligt.

Och stjärnan sade åter: "Har du sett, Hur lätt en jordisk dag fördunklar mig?" Jag sade: "Mången jordisk sol jag såg opp i glans och öfverstråla dig; Dock gick den ständigt ned, men aldrig du." sade stjärnan: "Tror du mitt ljus, Och vill du tända lifvets hopp därvid?" Jag sade: "Bortom molnet log din blick, Och bortom dagens bländsken brann du klar, Och bortom grafven skall du lysa än."

Jenkinson kom, liksom Chancellor, att spela en framstående roll för den framtida samfärdseln mellan England och Ryssland. Han begaf sig år 1558 långt in i Ryssland, seglade öfver Kaspiska hafvet och trängde sålunda långt bortom Rysslands dåtida gräns, fram emot Bokhara.

Det förefaller mig nu, som om jag något ofattbart sätt stode icke över, ack, allt annat än över men väl bortom det alltsammans, och det enda, som når mig nu, är en ton av andakt, översvinnelig, att icke ens musik skulle kunna gripa och ett fattbart sätt uttrycka den.

gav HERREN Israel seger den dagen, och striden fortsattes ända bortom Bet-Aven. När nu Israels män den dagen voro hårt ansträngda, band Saul folket med följande ed: »Förbannad vare den man som förtär någon föda före aftonen, och innan jag har tagit hämnd mina fiender smakade ingen av folket någon föda. Och när de allasammans kommo in i skogsbygden, låg honung marken.

Bortom land och sjöar. Hvar är kyssen? Ack, blott i min längtan! Ax vid ax åkern vagga, Korn vid korn i axen gömmas; hvart flyktigt ord, du fällde, Växer i mitt trogna hjärta. Grymma, otacksamma gosse, Odlarn går att bärga tegen, Men du sår blott, du, och skörden Lämnar du åt himlens fåglar, Lämnar du åt snö och vindar.

SCHEEL. Förledd utaf sitt mod och af sin oskuld HERTIGEN. Nåväl, för honom hit: jag pröfva vill hvad godt som kan en Fleming höra till. Sjätte scenen. Hertigen. Scheel. Det är han; mycket lik min konung, som äregirigheten liknar äran och våldet makten. Detta sonen är till Klaes Fleming, han den ende, som med mig sig kunde mäta, fast, beslutsam och hård som jag, min ovän bortom döden.

Strid brädden af en graf, Segling ett vredgadt haf, Sträfvan en stiglös stig, O mitt lif, jag nämner dig. Längtan fyllde seglarns håg, Hafvet för hans öga låg: "O, där bortom purpurskyn Vill jag se en högre syn, Vill jag en bättre strand, Ljusets, fridens, glädjens land." Seglet svällde, hoppet log, Mot det vida skeppet drog.