Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 2 maj 2025
Dock med nedsänkt hufvud ser hvar hjälte Tigande emot den svarta marken, Utom en, den käcka Radoitza. Hurtigt opp ifrån sin plats han springer, Gjordar om sig sina blanka vapen, Sveper sig i mångahanda dräkter, Kastar öfver dem sin divansmantel, Och så störtar han sig ned i böljan.
Den blonde göten har kastat den mörke främlingen till marken; hans knä trycker hårt mot den fallnes bröst, och handen griper kring hans strupe. Då ilar flickan till kämparne att beveka segraren, bedja för den övervunne. Erland lyssnar, släpper sitt tag och reser sig. Assim stiger upp, men hans blick är häftad vid jorden. Han tager sin kappa, sveper sig i henne och smyger bort.
Så, milda känslor, I, som skjutit åter En dvärglik grodd i den betrycktes barm, Skall snart kanske ert matta lif förstöras. En dyster aning sveper ren sitt flor Omkring er himmel; ack, om några stunder Är allt måhända mörkt igen som förr! Men tyst, en sång! Hvad mänskligt väsen dväljs Som jag bland klyftorna, i öde skogen? En glädtig sång!
Och hon blir rädd och blek och sveper den vita klänningen tätt omkring sig och tror aldrig, att hon skall våga göra vad han säger, ty det är något så besynnerligt, det som han bönfaller henne om, medan han ser på henne med stora ögon, stora och vida av en hemlig sorg. Greta hade tårar i ögonen. Hall tillade lågt: Kanhända likväl, att hon gör det en gång. Ja, kanhända...
Dumma, dumma pojke visste du hur enkelt lifvet vore, om du kunde, om du tordes lefva det på egen risk! Vädret blir allt värre och värre. Vinden sveper kring masterna, böljorna växa derute. Här och livar skymtas skumhöljda toppar, som glänsa fram i de dunkla vattenmassorna likt spridda flockar af hvita gäss, lefvande, snabbt simmande, oroligt dykande.
De perla ned, glittra i fallet, men frysa dernere på marken strax igen till is. Skator hoppa mellan qvistarne, hvilka då strö ifrån sig ett litet moln af rimfrost, torrt och lätt som puder. Flingorna ligga i lager på hvarann som ett bolster af de täckaste hvita stjernor öfver allt; det är så lätt och fint och sveper liksom i en enda oändlig likkista sommarens hela blomsterfägring.
Mormor hade fört honom ut på vägen, att det kunde ske stilla och omärkt utan skräck för de andra. Jag är så lätt och liten, tänkte Basilius, han lyfter mig i rocken och stoppar mig i huven. Vad är det sedan? Är jag död sedan? Kommer Valborg ut med de vita lakanen och sveper mig? Långsamt nalkades kärran, var nu så nära att han kunde höra hästens tunga flåsningar.
Dagens Ord
Andra Tittar