United States or Laos ? Vote for the TOP Country of the Week !


Som om käppen satte i rörelse honom som lyfter den, eller staven lyfte en som dock är förmer än ett stycke trä! skall Herren, HERREN Sebaot sända tärande sjukdom i hans feta kropp, och under hans härlighet skall brinna en brand likasom en brinnande eld.

Och hvarje gång, han lyfter upp sitt hufvud, ser Jag nya tårar strömma utför kinderna. Hvad skall jag tänka? DEN SKEPPSBRUTNE. Jord, o mina fäders jord, Mitt land, mitt hemland, Telamons och Ajas' land! Ser dig mitt öga, rör dig mina läppar nu? LEONTES. Allt mer och mer förvåna mig hans ord.

Höj ditt öga och se, om bland tusende varelser, son omgifva oss, någon enda lyfter sig upp ur sitt hvardagslif för att Iefva såsom vi. Ser du någon enda vid vår sida? Och hon blickar omkring sig och ser ingen.

De som hata mig tassla alla med varandra mot mig; de tänka ut mot mig det som är mig till skada. »Ohjälplig ofärd har drabbat honom, han som ligger där skall icke mer stå uppJa, också min vän, som jag litade , han som åt mitt bröd, lyfter nu mot mig sin häl. Men du, HERRE, var mig nådig och upprätta mig, vill jag vedergälla dem.

Här lyfter han hatten och torkar svetten ur pannan: Ja, men det är skönt att vara människa en stund, säger han med ett förfärligt smärtsamt drag i ansiktet och en suck. Det att jag icke svarar, icke beklagar, icke inbjuder till deltagande eller förtroende, fastän jag vet allt, hela den pinohistoria, som ligger bakom denna mannens nutid, utgör retelsen i umgänget.

Vi äro fiender, men vi äro icke ovänner, och vi träffas igen varje dag, lekande samma tankelekar, aldrig sårande varann, aldrig törnande. Vi välja de sirligaste ord, de längsta omskrivningar, de lenaste uttryck. Det är som ett slags själarnes coitus. Men när badgästerna anlända, lyfter jag och reser ut i skären.

Ja, vem är såsom HERREN, vår Gud, han som sitter högt, han som ser ned djupt ja, vem i himmelen och jorden? Han som upprättar den ringe ur stoftet, han som lyfter den fattige ur dyn, för att sätta honom bredvid furstar, bredvid sitt folks furstar; han som låter den ofruktsamma hustrun sitta med glädje såsom moder, omgiven av barn! Halleluja!

När du hör din moder sjunga, Slutas sakta ögonlocken, Gömma skalen själens pärlor; När de gömmas, kommer sömnen, Sömnen följs af drömmens ängel, Drömmens ängel tar dig stilla, Lyfter dig mjuka vingen, För dig ut blomsterängar Att i frid bland blommor blomma, För bland fåglar dig i lunden Att ditt bröst med sånger fylla, Tvår din själ i sjöars renhet, Låter dig i solljus bada.

Konstnärlig känsla, rus, kärlek, allt detta välver sig djupet av de lidande själarnas hav, som gläder, lyfter, trampar ner, pinar och krossar! Detta är Gud. Mor, som sätter fram den sista brödkanten åt sin son. Hon är Gud. Men menar inte Eckhart, nej, han tror en intelligent, personlig varelse, som själv känner kärlek till oss alla. Och denne är det jag skall älska.

Det gör mig ont att flytta från min dotter, som blivit mig kär. Den gamla damens grymhet att skilja mig från hustru och barn väcker min förtrytelse, och i ett anfall av vrede lyfter jag min knutna hand mot hennes porträtt i olja, som hänger över min säng. En dov förbannelse beledsagar åtbörden.