United States or Colombia ? Vote for the TOP Country of the Week !
Har jag inbillat mig, att jag skulle undfly döden? Om nu döden blir så smärtsam, vad gagn har jag då av att jag själv plågat mig? Står det skrivet, att mitt huvud skall uppstaplas i en pyramid av dödskallar, kommer det att ske. Vad så? Det enda som är av betydelse är, att det dessförinnan har härbärgerat vissa tankar och även ett antal rus. Förbannelse över hädarna! ropade dervischen.
Han hade blivit sentimental under sitt häftiga rus och satt vaggande av och an med kroppen på sängkanten. Kvinnan låg med täcket högt över axlarna och läppjade då och då på ett glas punsch som hon ställt på en stol.
Då är hon lätt att narra, hänförd af doften gör hon hvad som helst. Den verkar på henne som ett rus ... till exempel doften af lindens blommor.» »Det är just en vacker historia! När hon kommer lös igen och får känna lukten af lindblommor, kan man åter få henne till mordbrand och sådant, om man vill! Tackar så mycket, får jag be att du inte släpper ut den där fågeln i onödan, Anna!» »Ack! mamma!
Där tycktes med ens gårdagens trötthet och rus överfalla krymplingen, så att han förlorade medvetandet och drunknade i ett hav av vällukter från det torra blomsterhöt, medan en hel ruska röda solstrålar låg över ansiktet.
Han visste, att alla fruktade honom och hans blanka knif, och att första stadiet i hans rus alltid ingick med dansen... Om han vid det laget fick ännu litet till, så blef der slagsmål, det visste han, och blodigt handgemäng. Man hade alltid ett par af männen i »stugan» på måndagen, de lågo der förbundna och i sårfeber... Stundom måste de föras till staden, till polisen. Jaska hade »märkt» dem.
Han hade icke tänkt mycket, ty han hade fört ett liv utan pauser, i ett rus av arbete och sällskapsplikter. Fru Wenschen, som gärna rökte cigarretter, hade dragit sig in i en fönstersmyg med Grothusen. Tomas gick igenom rummet. Var är Hall? frågade han. Hall hade gått. Efter en liten stund lekte Tomas hök och duva med Märta och Greta genom alla rummen, köket också.
Jag krossade dem med mina ögon, kastade på dem en blick, hvass som ett svärd. De sågo ingenting. Agnes skrattade högt, Antti hade sagt någonting roligt. Skratta ni blott! Skratta och var glada! Hvad rör er min nöd En galen tanke flög genom mitt hufvud. Om jag skulle kasta mig i sjön ? Skulle icke Antti då vakna ur sitt rus? Skulle icke hans samvete slå honom?
Men ingen dispyt kommer till stånd, inga resonemang, ty i samma ögonblick vi skulle söka giva och taga skäl vore allt samtal omöjligt. Vi ha helt enkelt suttit och sökt magnetisera varandra, berusat oss själva och njutit, den ena av den andras rus han framkallat, och vi ha träffats för att njuta av varandras sällskap.
Alltnog, han väljer henne för sitt nöje, Fördöljer henne, hvar, man vet det ej, Och offrar tvenne år åt sin förtjusning. Man väntat, att på detta rus af sällhet En mättnad skulle följa och excessen Få lämnas åt förlåtelsen och glömskan; Men nej! En dag sitt höga slott igen Besöker fursten, som emellertid Förvärfvat grader här bland våra leder, En maka för han med sig, en gemål, Men hvem?
Och som opiiätaren måste han hålla ruset vid liv, eljes skulle den fatala verkligheten slå ner honom. Men ruset kostade, och det blev skuld. Skulden alstrade obehagliga förnimmelser, och dessa måste jagas bort med nytt rus, som alstrade bakrus med olust, som måste vårdas, för att icke ge missmod, och så blev han supare.
Dagens Ord
Andra Tittar