United States or Antigua and Barbuda ? Vote for the TOP Country of the Week !


Jag drog mig skamflat ifrån de andra och satte mig min plats. Agnes ogillade vår handling ! Och nu förstod också jag plötsligt huru förfärligt dumt vi burit oss åt. Alldeles som själfsvåldiga pojkslynglar. Hade man någonsin sett eller hört talas om att flickor åkte vedlass? Agnes skulle inga vilkor gjort någonting sådant. Huru kunde vi vara tokiga, hvar hade vi haft våra tankar!

Det borde du veta utan att fråga. Att jag tar emot gåfvor af en man, som älskar mig? Att jag låter honom sörja för min existens? Anser du att jag gör honom orätt? Men han begär ingenting bättre. Däri består just hans lycka. Agnes har du inte ens något minne af dina forna rättsbegrepp? Seså, äro vi nu där igen?

Hon hyste icke någon större ömhet för morfadern, men hon höll det för sin plikt "att hjälpa gubben, eftersom han är fasligt rädd". Och sedan hon fått en liten syster halsen, fann hon det obetingat angenämare däruppe hos morfar. Syster Agnes "förde ett leverne", och syster Agnes hade dessutom lurat henne. Hon hade fått löfte en bror. Och fick hon en syster!

Emedan jag fruktar att det ej skulle ha någon värkan. Nej. Däri har du fullkomligt rätt. Jag skulle blott vilja fråga dig någonting, Agnes. Låt höra. Huru tror du din framtid kommer att gestalta sig? Det vet jag inte. Ser du, därpå tänker jag aldrig. Hvartill skulle det tjäna? Man tar dagen som den kommer och njuter af ögonblicket, ofta man kan.

Men det är väl ändå upp- och nedvända världen? Paulus säger, att det är inte rätta sättet att folk in den rätta vägen. Och jag är säker , att pappa en vacker dag går och ruinerar oss. Agnes, Agnes, lugnade fru Marie. Det är ju bara ett förslag, någonting, som pappa går och tänker , inte blir man ruinerad, därför att man vill människor väl.

Någon sådan hade hon för öfrigt knappast. Enhvar af oss hade sin flamma, några hade redan haft flere, men Agnes talade aldrig om slikt. Mången lyceist höll att förgås af kärlek till henne, det viste vi nog, men ingen af dem hugnades med det minsta ynnestbevis.

Om det tillfredsställer henne? Hvad skulle tillfredsställa henne, om ej sådant? Naturligtvis tillfredsställer det henne. Och nog måste man medge att Agnes är som skapad för stora världen. Där kommer hon att väcka uppseende. Tror ni inte? Det trodde vi helt säkert.

Och det oaktadt! hon smålog. Tänk nu , Lisi, hvad jag nyss sade. Vi äro inte af samma slag, du och jag. Men Agnes, är du lycklig? Hvilken fråga! Säg mig först, om du är lycklig? Eller är öfverhufvudtaget någon människa lycklig? Nej! Jag försäkrar dig att ej är fallet. Om någon tillfälligtvis tror sig vara det, kommer han nog snart underfund med att han svårt bedragit sig.

Det räcker och blir säkert över. Åtminstone mycket att Agnes kan en livränta. Louise är ju gott gift. Och du har din plats Ja, ja, pappa, det blir nog bra. Bara du låter bli att oroa dig. Nej, ser du, oroa mig gör jag inte. Nej. Jag har kommit ett stycke för långt nu för oron. Jag har inte varit lugn, sen lilla Marie satt där stolen.

Herrarna, med hvilka jag först sett Agnes samtala, hade stannat något afstånd, antagligen för att vi skulle prata ostördt. Men jag förstod att de med saknad väntade att åter om henne. Jag tog därför farväl, synnerligast som det äfven eljes var tid för mig att hem, beskref hvar jag bodde och påminte henne ännu till sist att inte glömma sitt löfte.