United States or Trinidad and Tobago ? Vote for the TOP Country of the Week !


Där sutto far och dotter och nickade åt varandra, logo vänligt, klappade varandra händerna och utbytte och några tankar angående kanariefåglars liv och leverne. En afton, den lille ingenjören återvände från Holmins, blev han stående i tamburen, stödd mot dörren. Han suckade tungt och stönande, att fru Marie släppte sitt arbete och ropade: Nej, men varför suckar du, Julius?

Sen därför noga till, huru I vandren: att I vandren icke såsom ovisa människor, utan såsom visa; och tagen väl i akt vart lägligt tillfälle. Ty tiden är ond. Varen alltså icke oförståndiga, utan förstån vad som är Herrens vilja. Och dricken eder icke druckna av vin; ty därav kommer ett oskickligt leverne.

Såsom väktare kring ett åkerfält samla de sig runt omkring henne, därför att hon har varit gensträvig mot mig, säger HERREN. Ja, ditt eget leverne och dina egna varningar vålla dig detta; det är din ondskas frukt att det bliver dig bittert, och att plågan träffar dig ända in i hjärtat. I mitt innersta våndas jag, i mitt hjärtas djup.

bättren nu edert leverne och edert väsende, och hören HERRENS, eder Guds, röst; vill HERREN ångra det onda som han har talat mot eder. Och vad mig angår, är jag i eder hand; gören med mig vad eder gott och rätt synes.

Det var slutligen endast personer i en oantastlig ställning och med fast lön, som vågade trotsa Gud och föra ett världsligt leverne. Mickelsmässan var alltjämt en syndens stora dag. Ty landspatronerna, som fruktade Gud var och en i sin socken, släppte Barrabam lös, snart de åkt över Blekängsbron. Men jul och valborgsmässa och midsommar och Lucia hade blivit fromma, stillsamma dagar.

När jag lämnade dig kvar Kreta, var det för att du skulle ordna vad som ännu återstod att ordna, och för att du, det sätt som jag har ålagt dig, skulle i var särskild stad tillsätta äldste, varhelst någon oförvitlig man funnes, en enda kvinnas man, en som hade troende barn, vilka icke vore i vanrykte för oskickligt leverne eller vore uppstudsiga.

För att avbryta dessa styggelser frågade jag, hur hans mor tagit hans olycka. Han svarade helt vårdslöst, att hon i varje fall borde ha varit förberedd, eftersom han aldrig stuckit under stol med sitt leverne utan, tillfrågad därom, snarare överdrivit än mildrat. Jag fann ingenting vidare att säga den unge cynikern utan tog ett tämligen hastigt och kyligt farväl. Jag räckte honom handen.

Vänden därför om, var och en från sin onda väg, och bättren edert leverne och edert väsende. Men de skola svara: »Du mödar dig förgäves. Vi vilja följa vara egna tankar och göra var och er efter sitt onda hjärtas hårdhet. Därför säger HERREN : Frågen efter bland hednafolken om någon har hört något sådant. Alltför gruvliga ting har jungfrun Israel bedrivit.

Hon hyste icke någon större ömhet för morfadern, men hon höll det för sin plikt "att hjälpa gubben, eftersom han är fasligt rädd". Och sedan hon fått en liten syster halsen, fann hon det obetingat angenämare däruppe hos morfar. Syster Agnes "förde ett leverne", och syster Agnes hade dessutom lurat henne. Hon hade fått löfte en bror. Och fick hon en syster!

Hon brukade gifta bort Abraham med dockan Vera. Det skedde medelst några hastigt frammumlade besvärjelser. Och sen brast stormen lös! Jaså! Det var besynnerligt. Tycker du, att det här är ett kristligt leverne? Kanske att du ska vara full varenda dag? Jag är inte full, sade. Abraham. Jaså? Inte det? Du kan ju inte stå benen. Nog får en tåla att du tar dig ett glas, eftersom du är karl.