United States or Jordan ? Vote for the TOP Country of the Week !
Intet därav skall lämnas kvar till morgonen, och intet ben skall sönderslås därpå. I alla stycken skall påskhögtiden hållas såsom stadgat är därom. Men om någon som är ren, och som icke är ute på resa ändå underlåter att hålla påskhögtid, så skall han utrotas ur sin släkt, eftersom han icke har burit fram HERRENS offergåva på bestämd tid; den mannen bär på synd.
Jönsson kan nästan vara lugn tills han skall sitta av böterna. Det dröjer alltid ett stycke, och ju bättre de bli, dess större rabatt lämnas å burtiden. Narkissos . Vårpoem! ... sällan!
Han kan vara kunnig, flitig, samvetsgrann, över medelmåttan begåvad och till karaktären överjordiskt ren, men han är alltid underjordiskt blyg och tafatt. I yngre år kan hans utseende vara ganska behagligt och man kan säga till sig själv: Det blir nog någonting av den där pojken, om han får mera ruter i kroppen. Men det får han inte! I alla händelser ej om han lämnas åt sig själv.
Såsom ett ord från Herren säga vi eder nämligen detta, att vi som leva och lämnas kvar till Herrens tillkommelse ingalunda skola komma före dem som äro avsomnade. Ty Herren skall själv stiga ned från himmelen, och ett maktbud skall ljuda, en överängels röst och en Guds basun.
Alltnog, han väljer henne för sitt nöje, Fördöljer henne, hvar, man vet det ej, Och offrar tvenne år åt sin förtjusning. Man väntat, att på detta rus af sällhet En mättnad skulle följa och excessen Få lämnas åt förlåtelsen och glömskan; Men nej! En dag sitt höga slott igen Besöker fursten, som emellertid Förvärfvat grader här bland våra leder, En maka för han med sig, en gemål, Men hvem?
Ack, timligt kval och evigt ve Mot Herrans gåfvor dyra. Förnuft och vilja, kraft och mod, Allt, hvad till lif oss ämnas, Förkväfva de i vinets flod, Tills intet öfrigt lämnas, Tills syn ej ser, ej öra hör, Ej lem har känsla inne Och själen ändtligt döden dör Som hvarje kroppens sinne.
Alltsammans skall lämnas till pris åt rovfåglarna på bergen och åt djuren på marken; rovfåglarna skola där hava sina nästen över sommaren och markens alla djur ligga där om vintern.
Om på någon vilar en sådan synd som förtjänar döden, och han så bliver dödad och du hänger upp honom på trä, så skall den döda kroppen icke lämnas kvar på träet över natten, utan du skall begrava den på samma dag, ty en Guds förbannelse är den som har blivit upphängd; och du skall icke orena det land som HERREN, din Gud, vill giva dig till arvedel.
Och då några talade om helgedomen, huru den var uppförd av härliga stenar och prydd med helgedomsskänker, sade han: »Dagar skola komma, då av allt detta som I nu sen icke skall lämnas sten på sten, utan allt skall bliva nedbrutet.» Då frågade de honom och sade: »Mästare, när skall detta ske?
Ty ehuru en vers icke blott i afseende å den däri uttryckta tanken, utan äfven hvad harmonien angår, står till ett föregående och efterföljande i ett förhållande, som kan sträcka sig vida längre än till den strof allena, i hvilken versen ingredierar, så utgör densamma likväl tillika ett så bestämdt i sig slutet helt, att dess enskilta väsende på intet vis får lämnas outtryckt.