stranden stod en höna och skrek, och hon tyckte visst med, att de voro oartiga, ty hon blängde med ögonen, böjde hufvudet sned och såg sensibel ut. Harörat, som satt bak i båten, påstod, att hon hörde henne säga: "ack, ack"; men icke vet jag om det var sannt.

Ett ögonblick trodde jag, att hon skulle skicka Fattigstugu-Sissa åstad med ett par tjog ägg bak mannens rygg för att »Lillen» »fortigraferad». sporde hon efter priset. Det var tre daler d. v. s. 50 öre för ett kort och två riksdaler för ett halft dussin. Flera hade aldrig någon tagit. Gumman började svettas. Ett kort var öfvervinneligt!

Hon började nästan tro att han blifvit alltför upprörd för att kunna skrifva strax och att han väntade för att icke skrifva i vredesmod. Inom henne rufvade der en blytung sorg och djupt i dess botten låg en förtviflad tanke lur. Hon kände den svarta hunden med de brinnande ögonen derinne bak dessa brinnande ögon bodde hennes koleriska naturs våldsamma energi.

Madamen hjälpte sin matmor med den gammalmodiga, kortlifvade, bruna doffelkappan, som var alldeles urblekt i ryggen, satt som en gärdsgårdsstör, slog veck både fram och bak och var för kort i ärmarne. Men frun märkte det icke, hon knöt kjolarne högt upp, att man kunde se hennes tunna smalben i de grårandiga bomullsstrumporna och tygskorna med tåhättor af blankläder, men utan klackar.

Johnsson såg en smula betänksam ut och rev sig bak örat och sneglade i diket. Men sken han upp. Nej sir han, gosse, det blir inte förrän i morgon. Vem ska han eljest vara son till? Kungen förstås! Där ljög du din mor, sade Johnsson. För jag sir nog, att det är lille ingenjörn, som har varit framme. Nej, kors i jösse namn vad det är för en snäll liten karl!

"Du ha väl int ögon bak, du kan si att du är svart halsen." "Hjälpandes stinta, mått jag väl hjälpa dej å, när du ska' sta, för int' annat än jag kan si har int' du heller ögon bak. Maglena drog sig tillbaka slagen af detta broderns argument. Det var ganska nedsättande för hennes mors- och matmorsvärdighet att måtta helt ge sig. Men humöret hos henne tog upp sig igen.

Du borde ändå hålla bättre efter dina barn, fortsatte Tiina Katri. Inte skulle jag räknat en mindre bit, men som de foro af med hela limpan. Vi skola söka reda gossarne; de ha väl inte hunnit äta upp den ännu. De gingo ut tillsammans, modren förut och Tiina Katri efter. Modren fick genast syn Petu, som sprang och gömde sig bak en knut, han hörde att dörren gick.

"Det blir nästan kallt att sitte här", sade Ante och försökte att den slitna fållen att räcka om den bara kroppen. "Ja, får du ta' dom, nog sitt lappen bak fast, men i kanten har jag bara slamssytt jag får göra det bättre i kväll när du lagt dej." "Om jag vet huru vi ska' kunna stanna i den här behändiga "'stugan'", fortfor hon.

Hustrun såg efter honom, såg huru byxorna voro sönder bak, och suckade. Hvarifrån skulle hon igen lapp till dem, och hvarifrån tråd? synålen hade också udden gått af, men kanske Tiina Katri skulle låna henne en. Tiina Katri hade det bättre än mången annan. Hon hade bara ett barn, och en man, som hade en ovanlig förmåga att förtjena.

Och fast han inte är torr bak örat, ska jag nog bli karl att bröllop garn, om gästgivarn ska stångas med både horn och klövar Aha, log greven. Jaså, gästgivarn är mot det? , tör det dröja. Är det jag som har privilegierna? skrek gumman. Och hon hoppade jämfota och slog ut med armarna och knöt händerna.