United States or Mauritania ? Vote for the TOP Country of the Week !


Arbeta samman med honom, höra hans stämma hvarenda dag, tänka blott för honom och hoppas för honom! Nu var hon lycklig igen med samma intensitet, under hvilken hon nyss vred sig i förtviflan detta häftiga och omedelbara uppgående i det närvarande, som var hennes djupa, koleriska naturs egendomlighet.

Hon älskade denne inbundne tvärvigg med hela sin naturs häftighet. Hon älskade honom som en mor älskar det barn som genom hennes förvållande blifvit en krympling för lifstiden med en känsla af skuld. Hon trodde att han blifvit sådan han var derför att hon låtit honom växa upp egen hand, utan ömhet och utan stöd.

Särdeles vacker har ref. tyckt sig finna den scen, Angelika af sin älskare förs omkring i trädgården och för första gången vid hans arm gör bekantskap med en varmare och rikare naturs alster. Redan själfva uppfinningen af scenen äger sålunda något symboliskt rörande och sant.

Hon började nästan tro att han blifvit alltför upprörd för att kunna skrifva strax och att han väntade för att icke skrifva i vredesmod. Inom henne rufvade der en blytung sorg och djupt i dess botten låg en förtviflad tanke lur. Hon kände den svarta hunden med de brinnande ögonen derinne bak dessa brinnande ögon bodde hennes koleriska naturs våldsamma energi.

Hur skulle jag kunna såras af ett bref deri hvarje bokstaf andas din obändiga naturs gränslösa tillgifvenhet för mig, som aldrig gjort ett grand för att förtjena den. Hur kunde du tänka smått om mig? Skulle jag inte kunna förstå hur grannt och fritt det är när åskbyn drager öfver slätten, blixt blixt slår ner och tänder gårdarne rundtomkring?

Men det är jag som skall bli herre öfver det i stället. Jag har försökt att läsa engelska, men det går icke. Min tanke följer icke med. Jag har tändt alla ljusen i kronan för att bort denna tyngd, som hvilar öfver rummet. Det är icke längtan längre. Jag vet, att han icke bryr sig om mig. Nej, det är en obändig naturs raseri öfver att nödgas tåla att icke kunna, icke resa sig eller hämnas.

Här får man i en följd af muntra upptåg och lustiga infall en personlighet, hvars väsens hemliga strängar vibrera efter sin egen melodi. Frackens narrkåpa axlarna, men innerst inne en sensitiv naturs hela skygga bäfvan vid beröringen.

Men kom ihåg att jag hatar henne, om det var mitt sista ordHon reste sig från skrifbordet och såg pappersarket som låg der fullskrifvet; hennes lugna, säkra stil var orolig och nervös. Ja, hon hatade, hatade med hela sin naturs intensitet detta blonda, hufvud, som kunde hvila mjukt mot ett hjerta och vrida sig undan behändigt och lätt.

Detta var hans landskap, hans naturs sanna miliö; idyller, fattiga, knaggliga gråstensholmar med granskog, kastade ut stora, stormiga fjärdar och med det oändliga hafvet som bakgrund, vederbörligt afstånd.

Jag skall aldrig inför dig eller andra behöfva hölja mitt ansikte i blygsel. Jag räknar timmarna tills jag får se dig. Ack, det dröjer kanske länge, länge ännu. Spelet är ojämnt mellan oss. Jag ger med en sluten naturs hela samlade styrka och du ! Men jag vill vara sann. komme hvad komma skall. Hvarför patetisk? Hvarför söka framtvinga en djupare känsla, som han icke kan ge?