United States or Mauritius ? Vote for the TOP Country of the Week !


Ock Knut han slår sig genast ned och lilla Kajsa gör med. Med lustiga små språng och hopp i hennes famn de skynda opp de tre små skyddslingar de ha', och nog tycks maten smaka bra. Snart ha' de ätit allt som fanns, det gick precis just som en dans. "Adjö, adjö", säger Knut, "nu är er frukost också slut, och vi till skolan skynda , adjö, adjö, nu ska' vi !"

Medelst telefonen följde han med i alla doktor Martinis åtgöranden, men det visade sig, att samtalen kontoret voro tämligen intresselösa. Inom astronomin hade han till och med börjat att hysa egna åsikter; som till exempel den rätt lustiga fråga, han en gång framkastade i ett brev till Elli Zander.

»Men detmenade apotekaren, »var bara fånerier, ty alla kunde begripa, att grufvor här uppe ej kunna exploateras, de ligga långt från isfria hamnar fortsatte han: »Pompowski har mycket lustiga infall, och jag blef verkligen ganska flat första gången jag sammanträffade med honom.

Emanuel står i en dörr och flinar. Astrid är 10 år. Hon har ljust hår, blå ögon och en näsa som är mera pikant än vacker. Hon vill gärna dansa med Karl-Olof och hon möter honom vägarna att det ser alldeles tillfälligt ut. Och skriver hon brev, små lustiga brev som Emanuel hittar och läser upp högt för hela familjen och för alla andra som vilja höra .

Ante och Maglena blefvo som yra i hufvudet. De togos med af lifvet, af den lustiga låten, af den liksom muntra brådskan. Röken steg svart och fet opp ur tältöppningen. Småpojkarna, som sprungit, hojtat och kullrat i snön och bartufvorna, puffad af ren och hund och folk, började dra' sig in till föda och hvila. Skogen af horn glesnade.

Stammen rak och hög, och kronan sen kommer ni ihåg, att vi just anmärkte, hur regelbundet den fyllde sig? Anders har jag sökt trösta, godt jag kunnat. Han tycks sannerligen vara mera bekymrad öfver Rosa än öfver trädet, Rosa själf skämtar ofta med honom öfver hans lustiga förskräckelse; men den gamle mannen skakar ännu alltid betänksamt hufvudet, ofta det blir fråga härom.

Än påskyndade han sin gång, än stannade han och såg upp mot den gulbleka, vemodiga månen. Han gick utan tanke och utan mål. Han hörde trädens löv viska ord, än rysliga, att han spratt till därvid, än hånande, att han skar tänderna av vrede och ryckte de löv, som viskat , från deras grenar, än lustiga, att han gapskrattade, än sorgsna, att han fällde tårar.

Och naturlära var ingenting annat än lustiga beskrifningar och anmärkningar om allt hvad hon dagligdags hade för ögonen: snön marken, mossan stenarna, djuren i ladugården och i skogen, flugorna, som surrade om i luften, blommorna marken. Det var ingen konst att komma ihåg det.

Louise hade roligt åt hennes fasoner, och åt det lilla råttansiktet, som oupphörligen skiftade uttryck. Hon kunde berätta lustiga äventyr, hon kunde göra befängda miner och var mästare i att härma folk. Hon var också mycket betagen i Louise och gjorde allt för att roa henne. Men Aposteln var icke nöjd med resultatet av sitt räddningsarbete. Och han sköt skulden Louise om inte du vore.

Och hur jag gladdes, när jag såg henne lugnt och glatt samla gossarna kring sig, berätta och läsa för dem, som endast hon kunde, och jag åter fick höra deras muntra röster, som ljödo om varandra, när det lästa gav anledning till någon av dessa lustiga kommentarier, som göra det till en högtid att läsa högt för barn.