United States or São Tomé and Príncipe ? Vote for the TOP Country of the Week !
Nu började han härma trasten och därav väcktes ingen i huset undantagandes Grädel. Efter en stund kom hon ut till honom och de sutto sida vid sida på trappan. Hansi berättade, att han skulle gå till herr Gruber och begära pengar till en helgdagsdräkt. Grädel funderade en stund; därpå sa hon: Du borde skaffa dig en annan och bättre plats men inte här i byn.
Nu kan du se själv att ja skrivit bet. för ditt namn. Det bryr ja mig inte om. Percy fortsatte: Å så hade vi sammanträde hemma hos mig i går kväll, och vi kom överens om å köpa en kristallkrona. Var ska ni få den? Jo, pappa har en, som han säljer för inköpspris, för den goa sakens skull. Stellan log; han försökte härma sin fars leende: Jaså! Va tycker du? Ja bryr mig inte om va ni ger honom.
Om alltsammans hade han predikat väldeliga, så att Maglena både gråtit och snutit sig som stort folk brukade göra i kyrkan, fastän hon denna gång inte tänkt på att härma dem utan på allvar varit tagen af Antes ord. Och nu stod han där och vred sig och såg fjaskig ut. Maglena riktigt skämdes för honom.
Låt oss tala som förnuftiga människor. Nu är jag alldeles klar i hufvudet. Ja, låt oss vara förståndiga. Nu var hon också kall. Det skulle ju sluta i alla fall; så kunde det lika gärna bli slut med ens. Du är en alltför ärbar kvinna, fortsatte han. Det skulle harma dig efteråt, att du gett dig. Ja. Nu skall jag låta dig gå. Han såg skarpt på henne och tvekade.
Han försökte så gott han kunde härma hans språk, hans maner. Han gick ända därhän, att han slet klassmärket från mössan. Hans dagar voro delade i två avdelningar, att gå och vänta på Kalle och, då han kommit, vara tillsammans med honom.
Och så sade han: Mitt namn är Sigurd P. Sigurdh, får jag lov att slå mig ned? Han sade allt detta på den dialekt som gläder oss stockholmare mest och som vi förgäves försöka härma. Naturligtvis voro vi tillsammans den aftonen. Aftnarna voro rätt långa den tiden, även om det inte var på våren. Ibland slutade de inte alls.
Louise hade roligt åt hennes fasoner, och åt det lilla råttansiktet, som oupphörligen skiftade uttryck. Hon kunde berätta lustiga äventyr, hon kunde göra befängda miner och var mästare i att härma folk. Hon var också mycket betagen i Louise och gjorde allt för att roa henne. Men Aposteln var icke nöjd med resultatet av sitt räddningsarbete. Och han sköt skulden på Louise om inte du vore.
Opp från väfven hon steg och försökte att härma ett löje. Genast glömde sitt värf den tjänande tärnan och ställde Korgen med blommorna ned bland svalkande fläktar i skuggan; Själf med förundran nalkades hon den skyggande flickan. "Hvarför", sade hon, "ser jag en tår i ert mulnade öga, Hvilka bekymmer plåga er nu, när glädjen hos alla Vaknar och ingen finns, som ej skämtar och sjunger och fröjdas?"
Men när Folke Filbyter bredde ut sig i gästbänken och lät sin röst eka genom rummet, märkte Ingevald, att det icke var rådligt att härma honom i allt. Han trängde sig in bredvid honom och behöll envist sin hopklämda plats, därför att han icke vågade flytta sig, knappt se upp, men han blygdes över honom, så att han skulle ha rodnat, om han hade kunnat det.
Jag är aldrig lugnare, aldrig längre från att vara förälskad i honom, än just då jag njuter det stilla välbehaget af denna tindrande, innerliga vänlighet. Man värms däraf, men den upphetsar icke. Det är en sådan vänlighet, jag alltid drömt om. Men jag trodde, att den icke fanns, annat än i en kvinnas inbillning. Allt detta skall aldrig kunna harma mig.
Dagens Ord
Andra Tittar