United States or Dominica ? Vote for the TOP Country of the Week !


Jag satt med gossarna framme vid sjuklägret, och vi viskade till varandra, talade ord, som aldrig skulle komma igen, och som ingen av oss längre kan minnas.

När de lämnade magistern, var han entusiastisk badvän. Han tyckte icke om nyheter, men han kunde se saker i stort. Stormakternas sändebud, Hellas' förfall hade bragt honom till besinning. Den första lördagen i september tågade folkskolans barn i god ordning ned till brygghuset, där madam Andersson fyrade under pannan. Först kommo gossarna med magister Bäckman i spetsen. Han räknade: ett tu.

Profeten lär ska ha ett helt hov med kvinnor därborta. Vad han sen använder dem till. Hon får väl sjunga och vittna, kan jag tro. De kommo överens om, att Gusten skulle stanna Abrahams rum till följande middag. Det var en lördag, och han kunde följa med täckvagnen, som körde in för att hämta gossarna Hyltenius. Hyggligt av dig, sade Gusten. Men säg säg, hon kommer väl inte hit in? Frun?

»Jag kan inte mer i dag», sade hon som till ursäkt. Men såg hon oss alla och förstod, vilken glädje hon hade väckt. Hennes ansikte lyste upp, hon gick förbi mig fram till gossarna, tog dem emellan sig och tryckte bådas huvud mot sina axlar. »Tacka lille-bror», sade hon. »Det är han, som har hjälpt mig

Gossarna stänkte vatten honom, det hörde till badningen, och dessutom hade han regnkappa. Magistern stod bakom pannmuren, pöste och fräste som själva ugnen. Men aposteln fullgjorde sin plikt utan människofruktan. Han sprang utefter väggarna och granskade dem med förstoringsglas. Och slutligen fann han, vad han sökte: En gosse hade klottrat ett fult ord väggen. Det blev rannsakan!

Nog av, han hatade honom, med hela den styrka som nerver härdade vid plogen och slagan kunna utveckla. Han mönstrade en afton sin barnskara och utvalde med sin fadersblick den svagaste bland gossarna. Han tog honom som av en händelse avsides och talade om Uppsala, om studentfanan, om sången, om de vita mössorna och mera.

Hon skulle fyllt, vad jag ville säga med sin anda, och min dikt om ett litet barn skulle fått den starka vissheten att handla om en, som ännu lever. Ty lille Sven levde och verkade med sin mor, hos och för henne. Han hade sin lekstuga hos henne, och hela förmiddagarna, när pappa var borta, och gossarna läste, satt lille Sven golvet och hörde mamma berätta sagor.

Frågan kom hastigt och i en ny ton. Den klatschade som en kula, och Abraham tog sig ofrivilligt för bröstet. Hur ? Vet ni något? Vet nej men Saken är den, att jag varit inne hos gossarna i kväll. Jag dröjde en stund ja, tills de hade somnat. Och kanske ännu en stund. Klockan var ett, tror jag, när jag gick förbi ert hus. Och lyste det i fars fönster. Abraham stod ett ögonblick orörlig.

Ja, de hava kastat lott om mitt folk, gossarna hava de givit såsom betalning åt skökor, och flickorna hava de sålt för vin, som de hava druckit upp. Och du, Tyrus, och du, Sidon, och I, Filisteens alla kretsar, vad förehaven också I mot mig? Haven I något att vedergälla mig för, eller är det I som viljen begynna något mot mig?

"Blif icke ond oss, herr Gyllendeg", svarade gossarnas ordförande, "vi skola nog hjälpa att söka dem. De sluppo ut genom grinden landsvägen." " laga er efter dem, odjur!" ropade, gubben och lyfte sin käpp. "Vi skola , vi skola , blott herr Gyllendeg går först", sade i förskräckelsen gossarna, som ej vågade bryta kretsen inför hans ögon.