United States or Saint Pierre and Miquelon ? Vote for the TOP Country of the Week !


Maria Vik höll just att sätta fram frukosten åt sig och sina barn. Stackars Maria, det var mer än fyra år sedan hennes man drunknade och lämnade henne ensam med sina tre gossar. Per och Nils voro nu stora, att de gingo i skolan, ja, Per skulle i höst flytta upp i sista klassen, men den minste, lille Olle, hängde henne ännu i kjolarne hvarhelst hon vände sig.

Pigorna sutto vid sina stäfvor; prestmor sjelf såg , välvillig, fet och med två tjocka, väldiga armar i sidorna. sitt grålockiga hufvud bar hon en randig bomullsduk, de blå, trofasta ögonen blickade gladt fram under ögonhåren. Nere marken strök sig en snål, fet, svart katt om kjolarne husmodern ... han hade länge förgäfves väntat aftonmjölken. Annikka steg fram, djupt nigande.

Kvinnfolken skreko, att de inte ville ha någon tjära i båten, inte för aldrig det, efter som de hade nya klädningarne , men Carlsson hämtade tjärtunnan och stuvade den. blev det ett liv om vem som skulle sitta nära det farliga kärlet. Va ska en sitta ? gnällde madam Flod. Dra opp kjolarne och sitt ändan, svarade Carlsson, som kände sig betydligt mera hemmastadd, sedan det var utlyst.

Om en stund gick mor ut, sägande till den vid väfstolen sysselsatta unga qvinnan att komma med henne för att ripa enris till morgonen samt att iordningsställa badqvastarne. De båda qvinnorna aflägsnade sig, de små följde dem i kjolarne, och far och son stannade ensamma qvar i stugan. Ukko fick ändtligen eld sin pipa, hostade litet och började samtalet med sin äldste son detta sätt!

Spring inte mer i kjolarne Hedda, Salmen Ella, och minns , förrän Ukko kommer och friar med dig har du ingenting med Toimila-dottern att skaffa! Nu godnatt! Blåbären kan du roa dig med länge. Hej !

Kjolarne hängde, den öfversta var uppviken sidan och visade hennes underkläder ... broderade byxor och en liten yllekjol. Linnet var alldeles i oordning, öppet i bröstet, och sammetsspensen knäppt sned. De röda ullstrumporna!

Stod man säker stålskorna och lät vinden föra sig, seglade man med god fart utan att behöfva röra en fena, ända tills snövallen sade stopp. Men när man skulle tillbaka! Vinden strök som en mur emot en, hvirflade om med kjolarne, som om han velat skaka dammet ur dem och tryckte mössorna i nacken, de ha suttit aldrig stadigt. Egentligen hade man bordt hålla sig inne i dag.

Jag fick tag i spaden och simmade med den till land. Det var ett hårdt arbete, ty kjolarne sutto fastklibbade vid kroppen och hindrade mina rörelser. Men ondt krut förgås ej lätt och jag kom öfver med lifvet. Ingen menniska hade åsett denna färd, bara vår grannes hund, som stod och gläfsade vid stranden.

Nej, vi skola leka menniskor , och Bertha slog sig knäet med stolt sjelfkänsla. Ned med snörlifven! Ned med de långa kjolarne! Lefve friheten! Ja, hvar och en kläda sig , som hon anser det bäst, utan att göra som alla andra, utbrast Bella enthusiastiskt. Bravo! skreko flickorna. Hvad är detta för slag? sade Bertha och låtsade bestört bulta Siri i ryggen.

Kvinnfolken skreko, att de inte ville ha någon tjära i båten, inte för aldrig det, efter som de hade nya klädningarne , men Carlsson hämtade tjärtunnan och stuvade den. blev det ett liv om vem som skulle sitta nära det farliga kärlet. Va ska en sitta ? gnällde madam Flod. Dra opp kjolarne och sitt ändan, svarade Carlsson, som kände sig betydligt mera hemmastadd, sedan det var utlyst.