United States or Norway ? Vote for the TOP Country of the Week !
Hagelin vände sig mot honom och såg honom rakt in i ögonen. Vi äro fattiga, herr lektor. Vi ha inga pengar. Jag har lovat herr lektorn mitt biträde så till vida, att jag ansvarar för Zionsborg. Vi ska icke blanda oss i affären, vilket vi annars mycket väl kunde göra. På mer än ett sätt. Men vi räkna på herrarnas erkänsla. Och jag tror inte, att herrarna komma att glömma bort oss.
Händelsen ägde rum i går kväll efter solnedgången på Floréns konditori bakom en skärm. De åto för mig okända bakelser och därtill med samma sked, vilket ökar det hälsovådliga Ja, avbröt lektorn. Abraham är nu i den ålder, då man kan vänta sig vad som helst av honom. Fru Marie vägrade emellertid bestämt att tro "vad som helst" om Abraham.
Fru Marie var mycket medgörlig, nar det gällde mannens "funderingar". Följande lördag var det åter gossarnas tur att bada. Lektor Holmin mötte vid södertull, magistern satte skägget i vädret och låtsades icke se honom. Men lektorn strök honom över rockärmen och sade: Jag tänkte hjälpa magistern med att ha uppsikt över gossarna. Det är en oerhört svår sak.
Det är ingen lysande affär. Men det begär jag inte heller. Det är alltid så mycket, att jag har säkerhet för mina pengar. Lektorn kan lita Det gör jag. Men skulle jag märka svek på något håll Porslinsögonen stucko fram, vitan lyste blå med skarpa röda strimlor. Herrarna vet vet att jag inte är att leka med. Ååh, lektorn , mumlade Larsson sorgset förebrående. Hagelin ryckte på axlarna.
Den nye lektorn hade fått sitt namn för den återstående delen av sitt liv. Stellan drog sig så småningom hemåt. Då han svängde in på sin gata såg han Axel Ahlberg ett stycke framför sig. Han ropade på honom: Bor du på den här gatan? Ja! Jag har flyttat. Jag bor i Björkmans gård. Ja, men där bor ju jag också!
Men redan påföljande år svek jag löftet till mig själf, då jag förlofvade mig med min lärare, lektorn i naturvetenskaper Johan Ferdinand Canth. Kort förut hade seminariets direktor yttrat till mig: »Gud har säkert utvalt dig till sitt redskap. Du må lyda honom och blifva lärarinna.
Abraham satte sig upp. Släpp henne, din sate, skrek han. Men Aposteln hörde icke. Herr Vickberg kom ut på förstubron. Herr lektor! Aposteln hörde icke. Då spindlade herr Vickberg på sina smala ben rakt fram mot den fruktansvärde och skrek i hans öra: Lektor Paulus Holmin! Och lektorn vaknade, stirrade framför sig som en sömngångare, som väckts. Svårmodig och ängslig. Vem är ni?
Nya bekantskaper vid frukosten, erfarenheter under beröring med andra samhällsklasser, som man aldrig träffar annars inom stadens murar; här är så högt i tak, här kan jag gömd bakom uniformernas skyddande likhet tala med min skomakare om annat än räkningen, här kan gymnasisten se att lektorn är en människa och icke en kvarn, bokhållarn upptäcka att patron också tycker om en sup.
Du hade sagt något till lektorn i latin om dina känslor för mig. Och hon tillade skarpt: Sådant där undanber jag mig, ska jag säga dig. Jag vill inte gå som ett åtlöje i den här lilla brackhålan. Han såg på henne i stum och gapande förvåning.
Magistern hade ingenting att invända i princip, men han trodde, att det skulle bli dyrare för ingenjören, som stod för kostnaden. Det är snuskigt att tänka på pengar i ett sådant fall, menade lektorn. Han gick genast upp till ingenjören och frågade honom öppet, om han ville vara en ungdomens förförare. Nej, det ville han icke. Han begärde ökade anslag av fru Marie, och de beviljades utan knöt.