Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 11 maj 2025
"Tyst!" vrålade överstelöjtnanten pionröd i ansiktet. "Jag vill veta ert namn!" "Jaså mitt!" sade fången. "Kors, jag trodde att ni ville ha rekommendation på en bra tuggtobak. Det lär jag gärna bort, och jag rekommenderar den. Men jag gillar inte att de har tagit ifrån mig min bit, och den sista kakan till på köpet." Överstelöjtnantens ansiktsfärg övergick till violett. "Ert namn, herre!
Ståndrättens ordförande, en bister överstelöjtnant med gråsprängd mustasch, satte sig tillrätta i stolen och anlade ett högtidligt och skräckinjagande ansiktsuttryck. "För in fången", sade han. Fången fördes in. Det var en ung karl, med lugna och klara ögon, som med synbart intresse betraktade omgivningen. "Hörrnu herrn!" började han, vänd till överstelöjtnanten.
"Och om jag inte får igen min tobak snart", svarade Harry Taylor, "så kommer jag att anklaga en och annan för snatteri." "Erkänner ni?" frågade överstelöjtnanten. "Erkänner vad?" "Att ni sökt utforska militära hemligheter såsom trupprörelser och dylikt. Att ni sökt fotografera viktiga fältbefästningar och att ni sökt uppsnappa rapporter med mera."
Vad heter ni, och vem är ni?" "Vad jag heter", svarade fången. "Det tycker jag att ni borde veta förut. Jag är Harry Taylor, representant för Montana Screamer, den mest framstående och inflytelserika tidning som existerar mellan San Fransisco och Yokohama, indirekta vägen." "Ni är anklagad för spioneri!" upplyste överstelöjtnanten med gravlik röst.
"Ni är tydligen basen i den här butiken. Nu vill jag veta " "Tyst!" dundrade överstelöjtnanten, och spände blicken i fången. "Nu vill jag veta", fortsatte denne oberörd, "vad man har gjort av min tuggtobak." "Namnet?" frågade överstelöjtnanten kallt. "Carolina Plug Cut, den bästa tuggtobak som finns, och den sista kakan jag hade, och nu ha de här drullarna tagit den och "
Tja, se'n hade ni bara att veta hut och bedja om ursäkt, och betala några miljarder i skadestånd, i annat fall kommo yankees hit och hjälpte tyskarna att möblera om er karta. Nej, monsieur, det finns så fullt av argument mot min arkebusering att man knappt kan komma fram för dem." "För bort fången!" sade överstelöjtnanten. Och Harry Taylor fördes bort.
Tror ni att onkel Sam skulle tillåta det här lilla landet att kallblodigt mörda en av hans ädlaste och mest framstående män. Nädå! Det är bara i Mexico sådant går för sig. Försök inte, lilla françois. Mig bluffar ni inte." Med en knyck drog Harry Taylor fram vänstra manschetten, tog upp en blyertspenna ur västfickan och började skriva. "Vad gör ni?" frågade överstelöjtnanten.
"Antecknar!" svarade Harry med belåten min. "Det är minsann inte varje dag man har en så'n här tur, må ni tro. Ställd inför ståndrätt, och hotad med skjutning. Jo, jag tackar jag. Bestulen på tuggtobak, och lämnad utan alla livets njutningsmedel. Det blir minst " "Tyst, herre! Här är det jag som för ordet!" röt överstelöjtnanten. "Minst fyra spalter med porträtt. Och vilka rubriker sedan!
Harry Taylors ansikte avspeglade en lätt förvåning. "Sure!" sade han. "Det är klart att jag erkänner det. Det är ju det jag är här för." "Han erkänner!" sade överstelöjtnanten till ståndrättens övriga medlemmar. "Han erkänner att han är utsänd för att spionera." "Det är klart!" sade Harry Taylor. "Tror ni att jag reser tvärs över halva världen hit för att få mina nyheter via New-York?
"Bilen väntar!" sade överstelöjtnanten och reste sig, tillsammans med rätten i övrigt. "Ja, ajöken på er då, gubbar! Trevligt att träffa er, men jag säger i alla fall inte au revoir. Hälsa hustrur och barn!" Med det gick Harry ut, nickade nådigt åt några officerare i närheten och vräkte sig komfortabelt tillbaka mot bilens kuddar. Chauffören vände sig och gjorde honnör. "Varthän, monsieur?"
Dagens Ord
Andra Tittar