United States or Trinidad and Tobago ? Vote for the TOP Country of the Week !
De satte sig upp. Fanjunkaregatan femton. All right! Bilen rullade omvägen uppåt Ryttaregatan. Men så slapp det ur henne att hon hade punsch hemma, och så fick kusken ny order. De stannade på en tvärgata på norr och kom upp i ett litet dammigt och illaluktande rum i en våning som tycktes uteslutande vara använd till dylika ändamål.
"Bilen väntar!" sade överstelöjtnanten och reste sig, tillsammans med rätten i övrigt. "Ja, ajöken på er då, gubbar! Trevligt att träffa er, men jag säger i alla fall inte au revoir. Hälsa hustrur och barn!" Med det gick Harry ut, nickade nådigt åt några officerare i närheten och vräkte sig komfortabelt tillbaka mot bilens kuddar. Chauffören vände sig och gjorde honnör. "Varthän, monsieur?"
Det föreföll, som om anblicken av en poliskask inne på trottoaren hade framkallat detta beslut. Det kom i varje fall för sent. Den gröna bilen var där i samma sekund, gick över honom som en jaggernautsvagn och avklippte hans huvud under ett triumferande böl. Sällan har ett böl varit mera berättigat.
Herrarna lämnade sportavdelningen och leksaksavdelningen och bokavdelningen och karamellavdelningen och mjöl- och grynavdelningen och gungstolsavdelningen och stoppademöbelavdelningen och kulörta västavdelningen och förnicklade dörrhandtagavdelningen och stodo på Hamngatan. Där stod också bilen. De tittade på den och så kastade de ett sista öga på Kompaniet.
Möt mig på gatan nedanför trapporna i morgon klockan två, jag sitter i bilen tills du kommer, när jag får se dig gör jag tecken och du går före och jag följer efter på avstånd. Svik mig inte! Din sorgsna Ziri. Sakta lade han brevet på bordet och satte sig stilla på en stol. En hemlig fruktan blandades med våldsam glädje. Du älskar mig du älskar viskade han med tårar i ögonen och det det börjar nu.
Var snäll och köp inte den bilen till er dotter, ty då blir jag ruinerad! Det lovar jag, sade Alices fader. Det lovar jag bestämt! Och så togo vi varandra i hand på det löftet. Så nu kan jag åtminstone vara säker för den utgiften. Fröken Anna-Clara anhåller om plats för följande i det aktuella ämnet. De uttalade vanvördiga åsikterna stå naturligtvis helt och hållet för författarinnans räkning.
Augustus steg in i Wibergs konsthandel och sade: »Är den där tavlan kommen?» »Ja», svarade Wiberg. »Den hänger där. Vill min herre taga den i skärskådande?» »Nä», svarade Augustus P. Schniller, »det ger jag fan i, men den skall in i min samling. Slå in den och lägg den i bilen. Här är en check på två hundra tusen. Räcker det?»
Då gå vi till Kompaniet sade mannens vän och så togo de en bil dit. Bilen hör till historien. Dess roll kommer i sista akten. Mitt i ljusgården stod en man i uniform och på hans mössa lästes ordet Upplysningsman. Herrarna gingo till honom och sade: Var kan man få köpa en pälsmössa till en liten gosse? På gossavdelningen tre trappor upp hissen därborta! Herrarna gingo till hissen. Den var sönder.
Jag vräkte både honom och bilen i en märgelgrav. Fäderneslandet hade behandlat de båda lovande unga målarna Jönsson och Wiberg illa.
Nå vart är thet? Ingen svarer! Han tryckte ännu en gång på den lilla knappen. Nå, hallå. Jaså är thet thu min flicka. Säg till om bilen strax. Tack vart sa thu? Vill thu fölge med? Tja gjör så adjö. Levison reste sig, tog farväl av de bägge andra och gick. Vad tusan var det för en flicka, som skulle möta honom, undrade Wolfgang. Hans dotter kanske, framkastade Cramer. Låt oss se.