United States or Cayman Islands ? Vote for the TOP Country of the Week !


Det var inte sent kvällen, men redan afton; flera skyar i långsträckta, söndertrasade och oförklarliga skepnader drog här och där fram över valvet; till regn liknade det sig likväl inte. Solen skämtade nere ur västern med de allvarsamma, betänkliga, ljusgrå, tunna skygestalterna. Fotgängerskan stannade vid en tvärgata, emedan folk kom gåendes, och hon sökte i dem känna igen bekanta.

Han kom emellertid lyckligt och väl ut gatan och där smög han sig fram utmed husraden, intill han nådde första tvärgata. Först lugnade han sig något. Han såg sig om efter en automobil och åkte direkt hem. Mycket angenämt, resonerade han, ens vänner, som man skall lita , vända kappan efter vinden. Det var således en komplott Cramer och Levison hava »arbetat» tillsammans i den här saken.

De satte sig upp. Fanjunkaregatan femton. All right! Bilen rullade omvägen uppåt Ryttaregatan. Men slapp det ur henne att hon hade punsch hemma, och fick kusken ny order. De stannade en tvärgata norr och kom upp i ett litet dammigt och illaluktande rum i en våning som tycktes uteslutande vara använd till dylika ändamål.

Hon förde honom in en tvärgata och de hamnade en litet blygsamt och föga besökt konditori. Men nu hade han ingenting mer att säga, han endast brann och blygdes, han teg envist och vågade ej ens se henne. Men började hon själv tala, sakta och vackert, med av rörelse darrande röst, under det hon med upprört ansikte satt och lekte med sina handskar bordet.

Han brummade under hela vägen, ehuru för mycket afbrutet och tyst, för att man skulle kunnat urskilja annat än enskilda ord. Först , när man nalkades den tvärgata, vid hvilken fru Märs bodde, började hans knot höras tydligare. "Och den gamla tjocka ankan!" hördes han säga, "om hon kommer med eller icke, kan det vara just lika. Märsen får tids nog händerna fulla ändå.

De övriga förde mycket oväsen de kunde, alla sena nattvandrare de mötte skrek de åt och hälsade och damerna försökte vissla, men de kunde inte. Jag stannade nära en husvägg och slog upp kragen och drog ner hatten, att jag inte skulle bli igenkänd. Nu brast ett skränande jubel lös: man hade upptäckt en gammal gråhårig konstapel vid en tvärgata.

Men hon var glad och lustig, svor hurtigt ibland när det passade sig, och de veko in åt en mörk tvärgata, passade hon och tog fram en cigarrett... Derinne i boden stod Eva ännu, lutad mot springan. Hon rörde sig icke, utan tycktes lyssna äfven sedan allt länge varit tyst. En och annan ensam arbetare skyndade ännu hemåt. Alla hvisslade glada melodier eller gnolade någon visa.

Han sökte henne med en stirrande blick. Plötsligen fick han syn henne. Hon sneddade över gatan och försvann in i en tvärgata. Och hon vände sig om och såg honom, ett snabbt, skyggt ögonkast över axeln, som om hon vore rädd att han skulle följa efter ... att han skulle hinna upp henne... Hans far var som vanligt ej hemma den kvällen.