United States or Mauritius ? Vote for the TOP Country of the Week !
Den stod eller rättare sagt låg på sidan i en spilta, Stellan byggt av träklotsar ur en bygglåda mellan sängen och byrån. Den hade halm under sig, havre i krubban och den var bunden vid spiltan med ett grimskaft. Halmen och havren hade Stellan fått av majorens hästskötare nere på gården. Ida klagade. Hade man sett på maken: släpa halm och havre upp i våningen!
Först senare på dagen berättade Kerstin, att löjtnanten gett Ida tillåtelse att ta bort hästen och spiltan. Taxen Lya hade varit uppe och burit sig illa åt i halmen... Stellan mottog underrättelsen utan att yttra ett ord.
Ja, men pappa, förstår inte pappa Förstår vad? Jo, snälla pappa, förstår pappa inte Stellan vred sig. Han gjorde grimaser med ansiktet av svårighet att förklara, han tvinnade fingrarna om varandra: Ja, men förstår pappa inte Jag får väl försöka. Du får väl ha spiltan där. Stellan hann ej säga tack. Han störtade ut i köket till Ida.
Redan innan han hunnit få upp dörren, ropade han: Ida, Ida, pappa har sagt att ja får lov å ha Edgar i barnkammaren. Va säger han! Öppna dörren, innan han kommenderar. Nu hade Stellan fått upp dörren. Han skrek: Pappa har sagt Jag hör! Jag hör! Han behöver inte skrika! Varje dag Stellan kom hem från skolan satte han sig på golvet vid sidan om spiltan. Han talade med Edgar.
När Stellan kom hem, hade Edgar försvunnit. Spiltan var borttagen, golvet sopat rent från halmen. Han betraktade länge den tomma platsen mellan byrån och sängen, som så länge hyst föremålet för hans ömhet och glädje. Han fann det ej ens onaturligt, att Edgar försvunnit. Det kändes snarare som en lättnad. Och han gjorde inga frågor.
Hur ofta har jag inte med kärleksplågor sett på de frida ögonen! Han bar in huvudet i stallet, där Inges jaktsadel hängde över spiltan. Detta skall i morgon bli Inges jaktkost, när han sitter i skogen, sade han och släppte huvudet i sadelpåsen. Stora friska lingonfläckar slå redan upp utanpå tyget. Det rådde svår missväxt under tre år, och när det led mot det fjärde, blev det åter barvinter.
Han är så kusch för sin tokiga mamma, så han törs just ingenting. Men det är säkert, att Hagelin springer inte efter flickor för skojs skull. Det blir att se upp. Abraham red snett över Åstorps ängar, satte över Blekängsbäcken, där den rinner ut under Tanningens alar. När han ställt hästen i spiltan, tog han en omväg och gick bakom flygelbyggnaden.
J. A. Broms kravlade sig ner ur kärran. Han stakade sig uppför backen, men möttes av en stor grågul hund. Broms fruktade hundar och vände. Ett av statarebarnen kom rusande nedför backen. Broms frågade efter Malin och fick besked, att hon troligen var i ladugården. Han stakade sig in i ladugården. I första spiltan satt Malin, men hon satt icke på stol och icke i halm utan i knä på en dräng.
Grålle skulle få umgälla sin onödiga nervositet. Och så slog han. Hästen hade icke på länge känt sådana snärtar. Så slängde de upp på gården, han spände ifrån, tände pipan, stälde Grålle i spiltan, släden i boden, bar upp fällen och gick till sitt ensamma rum. När han efter slutad måltid kastade sig på sängen, mumlade han mellan tänderna: »Herre Gud, bara hon ville bättra sig!
Hon lyssnade, spejade, vädrade, forskade med alla sinnen. Daniel, tänkte hon, Daniel och Valborg. På tå och vilande vid varje steg smög hon sig in i spiltan bredvid kätten. Hon lyssnade vid väggen, vädrade, kände; men se ville hon icke. Hon hukade sig ned, stack handen om spiltgaveln, trevade i kätten. Allt vad hon kände var halm och boss. Och vad hon hörde var fast obegripligt.