Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 26 maj 2025
Har madammen något kaffe åt mig? Och så tar vi fram kladden. Han stakade sig fram till gråa rummet. Benjamin Hagelin smög ut på tåspetsarna, tryckte sig upp mot väggen och gjorde sig smal. Husch då, brummade fabrikören. Var han nu där igen? Kom, Sörman, så ska vi titta i kladden.
De yngre gjorde miner, reste sig och ströko ut. De äldre stannade, tysta, tungsinta stirrade de ned i muggarna. Från gatan hördes en hackande hosta, ett harklande. Husch ja. Åhåjaja. Broms och Sörman trädde in på krogen. Guds fred, gott folk, hälsade J. A. Broms, utan att få svar. Hans syn hade blivit svag, och han stakade framför sig med käppen. Husch ja, ett sådant väder.
J. A. Broms kravlade sig ner ur kärran. Han stakade sig uppför backen, men möttes av en stor grågul hund. Broms fruktade hundar och vände. Ett av statarebarnen kom rusande nedför backen. Broms frågade efter Malin och fick besked, att hon troligen var i ladugården. Han stakade sig in i ladugården. I första spiltan satt Malin, men hon satt icke på stol och icke i halm utan i knä på en dräng.
Skedde det för hastigt, tog magkrampen genast ett bra tag och kastade honom på rygg. Uppkommen stakade han sig fram till bordet och satte på sig peruken, och sålunda utstyrd stakade han sig vidare in i förmaket. Men här måste han gå tyst och inte slamra med käppen, ty rummet inunder var barnkammare. Där sov Louise och de båda andra. Försiktigt firade han sig ned i den stoppade, gröna emmastolen.
Husch då, och såna ska sätta näsorna i vädret. Pojkvaskar. Redaktören ville följa honom hem, men Broms måste träffa Sörman. Och redaktören, som kände Sörman, drog sig tillbaka och gick åt annat håll. J. A. Broms stakade sig fram till Garvarebrunnsgränd. Vinden hade vänt sig och gått på nordväst. Skyarna slungades fram, över Backarna slog det blå blixtar utan knall.
Och där nojsades. Fy skäm ut sig, sade Broms. Han stakade sig ut igen, och drängen, som följt en smula slokörad, hjälpte honom upp i åket. Ska ni leva så? frågade Broms. Någe roligt ska en väl ha, sade drängen. Mannen hennes sitter på fästning, så hon kan väl behöva någe roligt, stackare. Broms svängde piskan och höll sig rak och tapper hela allén igenom.
Han strök henne över kinden med vänster hand. Inte behöver du ljuga, ungstackare, sade han och stakade sig ut ur rummet. Louise kände en förfärlig tyngd i sitt bröst. Hon ville springa ut, men kunde inte komma förbi morfar i trapporna. Då kröp hon in under matsalsbordet och satte sig att gråta med munnen pressad mot de uppdragna knäna. J. A. Broms vandrade utför trapporna.
Dagens Ord
Andra Tittar