United States or Puerto Rico ? Vote for the TOP Country of the Week !


Tysta och vördnadsfulla nalkades först alla den gamle, nickade halfskygt och stälde sig framför sina platser vid långbänkarne, som voro flyttade ömse sidor om bordet. Ukko sjelf hade en stol vid bordets smala ända, »äiti» deremot satt nederst, sist bänken. Närmast husbonden stod en tom stol.

Det var en gammal qvinna, som stälde i ordning der inne. Hör, Naja, sade hon, har ni en säng till öfvers der hemma? Nya drängen har kommit en dag för tidigt, och jag har ingen plats för honom ännu. Andersonskan kan skicka honom hem och fråga mor, jag vet inte hvad sängar vi ha! Han kan väl sofva i ladan för resten, han är väl inte fasligt förnäm heller, kan jag tro.

vida den ej stälde sig till didaktikens och religionens tjenst, var den en öfverloppsgerning, om hvars oskadlighet det kunde vara tu tal.

De drogo ned klädningslifssnibbarne, jemkade om rosetterna, stälde sig ömse sidor om fru mor, som ackompagnerade, och gåfvo till lifs en af Mendelsohns duetter, »Ach, wie so bald». Allegro agitatot »uppfattades» af sångerskor och accompagnetrice som ett vanligt andante. De små fjärilarne sjöngo klockrent.

Adolf var utom synhåll från huset, sprang hon fram till honom, stälde sig rakt i vägen och sade med sin vänligaste röst: Jag har hört herrn Herre Gud, hvad herrn sjunger, det är en kan bli tokig för mindre! Adolf smålog, han tyckte inte illa om smicker. Nadja stod med vidöppna ögon och såg med förtjusta blickar den unge mannen. Hvad herrn har blifvit gentil och vacker!

Vill inte Maja Lisa komma och ligga soffan resten af natten?" "Jo." Maja Lisa tog dyna och täcke med sig. Alma tände nattlampan och stälde den ett hörnbord i andra ändan af rummet. "Hvad var det frun drömde?" frågade Maja Lisa, der hon låg soffan. "Jag törs inte tala om det." "Var det hemskt? Frun glömde säkert läsa välsignelsen, frun gick till sängs.

Löjtnanten, som sades vara mycket sjuk, hade nyss slutat sin middagsmåltid och syntes utifrån i sin nattrock till spiseln att värma sina fötter. Modern skref ett bref vid bordet. Sedan insläpptes till fången två kamrater, Lohde, och derpå fyra andra män, alla med värjor, hvilka stälde sig mot fönstret för att hindra vakten att se, hvad som förehades. Det hade blifvit mörkt.

Till henne gick man alltid först i nödens stund, och sällan återvände man derifrån utan tröst. Åtminstone fick man ett godt råd och ett kärleksfullt ord, om också ingenting annat. Dit stälde Mari äfven nu sina steg, ty fru Hiller visste vanligtvis bäst göra reda för fruntimmersföreningens åtgärder. Hon var hemma. Bredvid den lilla hällen stod hon och tillagade sin middag.

Nog måste jag ändå titta litet i den, tänkte hon, stälde ljuset vid sängen, kröp upp i den och begynte läsa: „Betsy eller ett brustet hjerta“. Gång efter annan kom hon ihåg sin mors förbud att läsa något utan hennes tillåtelse. Men mamma sof ju nu, inte kunde hon väcka henne för att begära hennes tillåtelse, och inte var det nu farligt med en enda gång. Hon skulle berätta alltsammans i morgon.

Hon tog ett steg som för att lemna alltsamman, men stannade. Hon kunde icke. Hon ville icke. Missmodig och flat vände hon tillbaka, tog den tunga kappsäcken som ett barn i armarne och stälde sig der han lemnat henne. Om ett ögonblick gingo några damer förbi. Det frasade af siden och småklingade af perlor och armband. de gingo förbi, kände Nadja en stark bedöfvande lukt af dyrbar violetessens.