United States or Guernsey ? Vote for the TOP Country of the Week !
Peltonen var med ett språng framme, tog våldsamt barnet i armen, skakade honom och kastade honom så med vild kraft ett långt stycke fram ibland snåren, derifrån den lille med en katts snabbhet genast ilade bort, som om ingenting hade händt.
Hade jag inte kommit derifrån nu på en tid tror jag att jag hade dött. Jag hade en god vän som dog i våras. Hon hade också bleksjuka och läkaren sa' att hon skulle ligga. Ja, hon låg; och innan man visste ordet af var hon död, utan att någon märkt det, alldeles som när ett ljus går ut. Nej, Lund är gräsligt!»
För att få njuta af en sådan syn, behöfde vi blott gå 5 kilometer till sanatoriets »utsigtsberg» och så samma bit tillbaka till sanatoriet, för att derifrån fortsätta vandringen till den berömda Bagnsdalen.
Det tyckte han inte om. Det påminte om klockargården. Och så åkte de. Kommo upp till en stor lindallé, körde opp på gården och stannade framför slottet. Det var verkligen ett slott från Dahlbergs Suecia, och det daterade sig från unionstiden. Från en berså hördes välbekanta smällar af brädspelsbrickor. Och derifrån framträdde en medelålders herre i slankiga hamptygskläder.
Det var detta ungdomens och den goda helsans adelsdiplom, som ännu vid inträdet i detta armodets hemvist var prägladt på hans anlete, men som var dömdt att snart nog derifrån försvinna.
Vyen sträckte sig derifrån ut öfver Bellvy, Cedersdalsbergen och Lilljansskogen. Endast få, spridda hus syntes på långt håll, tobakslador och trädgårdar deremot i oändlighet. Man skulle sålunda bo på sommarnöje hela året om, och det hade barnen ingenting emot.
Hvad heter han? Baron X. Brukar ni aldrig vara der? Jo, ibland. Det fans ett slott ändå, med en baron i. Hm! Johans promenader togo snart sin reguliera väg neråt stranden, derifrån han såg slottet. Det var omgifvet af park och en stor trädgård. Hemma hade de ingen trädgård. Det der var annat, det!
»Jag kan med säkerhet hitta tillbaka till Räfsjöarne och derifrån till Lidsätrarne, om vi ej finna fiskarhyddan», sade hon. »Jag tror mig också kunna finna, väg till Espedalsvattnet, men vill ej ikläda mig ansvaret för en sådan vandring, om ni ej alla vilja det.»
Efter en stund återkommo våra kamrater, och redan deras fasta tag i dörren medförde hopp om goda underrättelser. De hade varit uppe på det höga, kala fjellet vid sidan af hyddan Ellen ända uppe på toppen hade derifrån öfverskådat nejden och sett den väg från hvilken vi kommit.
Men hon slapp att svara något, ty i detsamma kom John hem. "Kommer du på brandkårsfesten i afton, John?" frågade Alma. "Jag kan inte," svarade han och satte sig i en länstol bredvid henne, "jag har stadsfullmäktiges sammanträde." "Vore det så farligt, om du för en gång blefve borta derifrån?" "I dag ha vi vigtiga frågor före. Och sanningen att säga, så har jag just ingen lust för hela festen."