United States or El Salvador ? Vote for the TOP Country of the Week !


Det var emellertid ingeniörens, Johans föregångare och samtidas naturdyrkan, som upptäckte kultursamhällets brister och banade väg för den nya åsigten om menniskans härledning. Redan 1859 hade Darwins »Arternas Härledning» utkommit, men ännu hade den icke hunnit tränga igenom och ännu mindre blomstra och befrukta. Det var Moleschott som predikades, och, materiens kretslopp var slagordet.

Det befans emellertid vara den svarta kistan och de många menskorna, som skrämt henne; ty de små saknade knappt modern, greto icke efter henne och hade glömt henne en kort tid. Modersbandet är icke snart knutet, det sker endast genom en lång, personlig bekantskap. Johans verkliga saknad räckte knappt ett qvarts år.

Jag skyndar till vår krigshär att den föra mot honom ut. Farväl om ej vi råkas igen, tryck Johans hand mina vägnar! STÅLARM. Farväl, herr bisp, ni hör, jag måste skynda. Sjunde scenen. Den, som i leken gått, får leken tåla, den, som har gripit svärd, med svärd förgås; Gud styre alt! Hvar var jag nu igen? Slut andra akten. Till vänster en kanonglugg, bredvid den en knekt med brinnande lunta.

Sigismunds slagna parti räknade ännu många anhängare i södra delen av landet, och från polska sidan skyddes intet medel att vända folkets sinnen från den yngre grenen av Vasahuset tillbaka till konung Johans ätt.

Historien om barons bekantskap spred sig, och friherrinnan ansåg sig skyldig tala illa om sin bror. Johan hade dock nog förstånd att inse det här låg före en detalj ur en fideikommiss-tragedi. Som den icke rörde honom brydde han sig icke om att forska i den. Vid ett besök i prestgården råkade komministern höra om Johans presterliga planer.

Fästmannen vistades i utlandet och skref sällan. I huset umgingos en häradshöfding, teknologer, en literatör, prester, borgare. Alla fladdrade omkring henne. Johans far beundrade henne, styfmodern fruktade henne, bröderna uppvaktade. Johan höll sig bakom alla andra och observerade henne. Det dröjde länge innan hon upptäckte honom.

Tanken hvad som skulle fås sedan man stigit opp från bordet jemte faderns fortsatta betraktelser öfver Johans inbundna väsen framkallar fortfarande hans tårar. Man stiger opp från bordet. Kom in du, säger fadern och går in i sängkammaren. Modern följer. Bed pappa om förlåtelse, säger hon. Jag har inte gjort det, skriker han nu. Bed pappa om förlåtelse, säger modern, och luggar honom.

Tänk om någon såg honom, en gymnasist, köpa pepparkakor, och kamraterna, som sutto Novilla och drucko punsch sedan. Han gjorde köpet och stoppade kakorna i blusfickan brodern. Och gingo de framåt. Det kommer två kadetter, som varit Johans kamrater. Han ser dem skrida fram emot sig. I det samma räcker en liten hand fram en pepparkaka. Se der, Johan, har du!

Tanken den stundande skilsmessan, glorian från den stora, lysande staden, minnet af många glada bragder, längtan efter hemmet, glädjen att återse en af blodet, allt förenade sig nu att sätta Johans känslor och fantasi i rörelse. Under den vecka han väntade brodern diktade han om honom till en vän, en öfverlägsen man, som han såg upp till. Och Gustaf var honom öfverlägsen som menniska.

Johans mor läste endast stundom aftonbönerna med honom, men oftast var det barnpigan. Denna hade sålunda lärt honom en gammal katolsk bön som lydde: »Det gick en engel kring vårt hus, han hade två förgylda ljus etcOm det är menskans dröm att komma ifrån arbete, synes qvinnan genom äktenskapet ha realiserat den drömmen. De andra rummen lågo åt Klara kyrkogård.