Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 25 maj 2025
Det befans emellertid vara den svarta kistan och de många menskorna, som skrämt henne; ty de små saknade knappt modern, greto icke efter henne och hade glömt henne på en kort tid. Modersbandet är icke så snart knutet, det sker endast genom en lång, personlig bekantskap. Johans verkliga saknad räckte knappt ett qvarts år.
De svängde och återstudsade hit och dit, men hittade ej tillbaka. I början tyckte de små strålbarnen rigtigt illavara. De höllo sitt jordlif för ett fängelselif och greto så, att små tårar satte sig helt tätt på glasen. "Barn äro vi ej rätt oförståndiga som gråta och sörja öfver att vi befinna oss här. Här äro vi ju en hel mängd församlade ren, och allt flere komma.
Barnen kunde tydligt se det, ty det var långt lidet på natten och månen lyste full in genom gluggen till lidret. Ante var blek som ett lik. Småsyskonen greto. De lågo på knä bredvid Gullspira. "Ta af dej förkläde, Maglena. Jag ska lägga snö på sårena och binda fast med min ylleami." "Gullspira är biten", fortfor han hårdt.
Han frös så att lemmarne smälde mot hvarandra, medan han drog på kläderna, hufvudsvålen isades, ögonen stodo vidöppna och runno, så att ljuslågan syntes som en röd bläddra. Och så stodo de vid sjukbädden. De greto en timme, greto två, tre. Natten kröp fram. Modern var sanslös och kände icke igen någon. Dödsarbetet hade börjat med rosslingar och nödrop. Småbarnen väcktes ej.
De hade gråtit så, att deras ögon voro svullna, och de gräto allt ännu. Lyyli, som Maja Lisa bar på sin arm, grät också, emedan alla andra greto, pappa och Ella och alla. Och hon gret och slutade ej upp dermed, fastän tant Leistén kysste henne och pratade med henne.
Men Amram och hans hustru välsignade sin dotter, och Maheli gret, och hennes fader och moder och hennes bröder och allt husfolket greto, ty hon hade varit såsom ett silfverfat med kostelig rökelse i huset.
Sjelfva akten vid altaret, af hvilken han väntat sig så mycket, förfelade också sitt intryck. Orgeln slet i timmar på O, Guds Lamm, miserere; gossar och flickor greto och voro halfdöda, såsom vid åsynen af en afrättning. Men Johan var bara slö. Han visste hvarken fram eller åter. Nådemedlen hade han sett på för nära håll i klockargårdarne, och saken var drifven in absurdum.
Tiina Katri var nära att qväfvas. Hon lade ena hörnet af förklädet mångdubbelt för munnen. Barnen greto och bråkade. Vill ni vara stilla, ungar! ropade en af qvinnorna med gäll röst. De äldre tego och stälde sig att se på de främmande, men de yngre fortforo att gnälla. I främre rummet sutto några qvinnor och spunno ull, andra åter kardade.
Modren ryckte gossen med sig och sprang in. Der greto båda, Hellu och Anni, Hellu derför, att hon inte fick Anni att sluta upp att gråta. Länge hade det stackars barnet redan skrikit, det hördes på rösten, som nu endast var ett sakta hväsande. Modren tog henne i sin famn. Hon var igen feberhet, som om natten; munnen riktigt brände bröstet. Men hon hade gråtit sig trött och ögonen slöto sig genast.
Dagens Ord
Andra Tittar