United States or Mauritius ? Vote for the TOP Country of the Week !
Och framför gumman kom hundrackan, en raggig best, som kunde gå lika bra i sjön som på land. Nå, ä ni hemma nu, kära hjärtans, hälsade gumman, och har ni gossen med er? Jo, här ä vi, och här ä Carlsson, ska moster se! svarte Clara. Gumman torkade sin högra hand på förklädet och räckte den åt drängen. Välkommen då, Carlsson, och må han trivs hos oss.
Tiina Katri var nära att qväfvas. Hon lade ena hörnet af förklädet mångdubbelt för munnen. Barnen greto och bråkade. Vill ni vara stilla, ungar! ropade en af qvinnorna med gäll röst. De äldre tego och stälde sig att se på de främmande, men de yngre fortforo att gnälla. I främre rummet sutto några qvinnor och spunno ull, andra åter kardade.
Vi ä' utan pärer snart i hushålle å", ropade Maglena inifrån stugan. "Men vi ha' ingen panna te koka i", svarade Ante med hufvudet under dörrkvisten. "Jag tänkte steka pärerna i askan till middag, och strömmingen på glöden, för du tar väl hem strömming å". Matmor kom ut ur huset. Hon stod med händerna under förklädet och pratade med husbond och drängen.
Slutligen satte hon sig beslutsamt ner på marken bredde ut förklädet på mossan, lade tjärvedsstickan ofvanpå det . Så sträckte hon fram foten med ladden på. Strök till ett tag, två tag, tre tag ! Tårar kommo henne i ögonen, läpparna skälfde . Men ännu ett tag stadigt, att icke bryta af stickan, lugnt, lätt på handen . "Ratsch "! En liten lysande, gulblå låga sprang fram från stickans topp !
Maglena satte händerna under förklädet och kröp ner på tröskeln i den öppna dörren, tydligen besluten, att lyda broderns uppmaning. "I hvilken kyrka? Säg, hör du!" frågade Elsa och gick med en påbredd smörgås ut i dörren, till Maglena. "De var ingenting. Jag bara sa' så." "Hör du Maglena, var ni i en låtskyrka?" sade Ingegärd, som med sin smörgås slog sig ned bredvid Maglena.
Hade du nu haft någon i tankarna, så kunde han och du ha blifvit ett par och så kunde du hjälpt till lite här i prästgården efter tid och lägenhet det kunde ju alltid varit bra att fylla någon rynka med, hva? Helena bara fingrade på förklädet utan att kunna få fram ett enda ord. Jag hade tänkt lite på Jesper här inne hos häradsdomarens. Det är en dunderpojke. Hur är det?
Mor i Sutre rätade långsamt på ryggen, strök med handflatorna hårt över förklädet. Hon sade: Och den vill Stava att mor hennes ska hjälpa på flykten? Hon vill väl det, mumlade Träsken. En gråtandes hälsning till mor, sa hon. Och sätta privilegierna på spel, kanske? Ja, det är dåligt, mumlade Träsken. Dåligt, dåligt ända upp över. Men hon sa så. En gråtandes hälsning till mor, sa hon.
Gumman tog skinnpåsen och fick fram en svart bok med ett guldkors på, vilken brukade tas fram som ett reseschatull, ur vilket gamla kvinnor och sjuka brukade bjudas på stärkande droppar; och andaktsfull, som om hon fått ett stycke av kyrkan in i sin låga stuga, bar hon den hemlighetsfulla boken varligt som ett varmt bröd på sina båda händer, sköt sakta bort koppen framför pastorn, torkade en plats med förklädet och lade det heliga framför det tunga huvudet.
De tittade långt i kolbingen, eller gingo med händerna väl inrullade i förklädet runt vedstapeln på bakgården, den ynkliga lilla stapeln, som mest bestod av ris. Gummor och barn med säckar på ryggen ströko i mörkret omkring tändsticksfabriken och kolupplaget. J. A. Broms satte ut vakter. Men vakterna fingo fri täring på Tre Remmare och det svarta fnaset i kolbingen steg ända upp till kanten.
Den elaka luften i rummen trängde genom det hopvikta förklädet i hennes mun och näsborrar; den retade och stack i halsen, och hon var nära att qväfvas. Allt, hvad hon den dagen hade ätit, kom upp, och till slut grön galla. Ur hennes ögon rann vatten ner på kinderna. Hon låg med bröstet mot trappans ledstång och stånkade. En af sköterskorna stod bredvid och skrattade.