United States or Bouvet Island ? Vote for the TOP Country of the Week !
Ty oron och undran över vart greven äntligen ville komma och vad det skulle kosta folket i Sutre hade länge plågat henne. Alla privilegier, kära mor, alla, som tillhöra könet. Det är obestridligt. Men gästgivarn är en hård man. Jag vill minnas att han gjorde stark opposition, då jungfru Stava skulle till Frönsan. Ja, ja, den gången fick ju kära mor sin vilje igenom.
Och när hon nu fick skinnet mellan nyporna kom hon att tänka på Stava. Litanian som lästs i fjorton år, lästes om igen till punkt och pricka. Inte var det något fel på henne hemmase, och när hon fyllt tretton år kom hon till prästen i Raslinge. Där var det Guds ord och tuktan. Högst hade hon varit i läsningen, högst i hela socken, och ändå skulle hon bli med barn.
Moran inföll: Ja, det blir töserna, som får gå med maten. Han stirrade på henne ett ögonblick, vände sig bort. I kan skicka Basse, om det passar bättre. Jag är väl inte en sån fähund. Eljest ville jag säga Hon sköt igen dörren, ty i köket kacklade sväran som en höna, stolt över ägget hon satt i världen: D'ä Stava, d'ä Stava, d'ä Stava som kör'n ivä Vad ville du säga?
Jag finner icke likheten frappant. Den ena en svart diamant. Den andra ett blont ax från Sutres åkrar. Variatio delectat. Ax? Ax! muttrade gumman. Ja, nog har Stava blivit tröskad. Högt sade hon: Var har greven fått henne ifrån? Jag har inte fått, jag har tagit. Jag fann henne i en butik där den lilla hade svårigheter med språket.
Den ena tanken heter Lars, den andra heter Anders, den tredje Stava och den fjärde Daniel. Och så hela Sutre. Men det är inte en tanke. Det är käringen själv. Som hon nu satt där under storeken med postillan i knät till synes läsande, gingo barnen förbi henne, alla fyra i kyrkkläder. Först kom Lars, huvudet sänkt, ögonlocken tunga, pannan rynkad.
Mor i Sutre förlorade hastigt sin granna vinteräpplefärg, hennes ansikte blev askgrått och skrynkligt så att man väl kunde se, hur många och långa stunder hon genomlevat. Vreden flög ock sin kos och hon yttrade stillfärdigt: En får tacka greven för påminnelsen. Fast inte var den behövlig. För den dag kommer inte, då jag glömmer vad jag gjort Stava.
Skulle det nu åter bli gräl och skam i Sutre, gästgivarns till visa för de illvilliga? Och alltid för kvinnfolk. Gräl då Lars mot mors vilje tog hustru, gräl så att präst och länsman måtte medla och gjorde sig stora och tunga i Sutre. Gräl och skam utan ända, då Stava födde. Gräl nu sist om Daniel och Valborg. Det visste hon med sig, mor i Sutre, att hon från begynnelsen varit mild som en duva.
Det tänkte jag, sade mor i Sutre. Gästgivarn upprepade: Basilius? Och han drog hatten ännu djupare ned i pannan. Men greven fortfor: Jag tar honom med mig. Min ställning har förändrats och därmed mina förpliktelser mot gossen. Som vi nogsamt veta jag menar jungfru Stava och jag är gossen illa sedd av sina anhöriga. Och blir behandlad därefter.
Det var endast Träsken, som tillbakavisade beskyllningen, ropade: Varföre ljuga, herr greve? Jungfru Stava vet hur gossen behandlas. Han behandlas som barn i huset, han äter, han sover, han dansar, han vallar korna. Det gör han, det vet jungfru Stava mycket väl. Varföre ljuga? Mor i Sutre tystade honom. Vad gör det, vad som sägs, sade hon. Basilius stannar här tills mor hans annorlunda bestämmer.
Stava ber er, att I ska hysa greven en dag eller två eller kanske längre. Allt eftersom. Moran såg upp, hon makade sig litet på sätet för att bättre kunna betrakta Träsken. Så satte hon sig åter till rätta, sade: Det vet väl Stava och greven med, vad som står i privilegierna. Inte få vi se till, vad det är för en rackare, som ligger i adelsstugan och inte i bondstugan heller för den del.
Dagens Ord