Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 14 maj 2025
Då fattade föräldrarne och barnen hvarandras händer och gingo rundt omkring mig och sjöngo: "Hell dig julafton, härliga, klara! Du tänder ljus uti hjärta och tjäll! Lofsången ljuder från änglarnas skara, Genom århundraden hörd i kväll: 'Ära vare Gud i höjden, frid på jordene, Människorna en god vilje. Du tänder ljus uti hjärta och tjäll!"
Det var bortglömt alltihop... Fader vår som är i himmelen... ske din vilje såsom i himmelen... inte den heller! Vilka långa timmar, och så många sen; flera behövdes inte för att komma över till Åland, med den här vinden; men kom drivisen, då måste han följa ner till Gottland eller komma in i Finska viken! Men innan dess skulle han vara ihjälfrusen.
Laga så att Per-Erik blir en rejel dräng, som aldrig sup eller svär eller slåss. Och var go mot lill'Månke. Du vet att han int kan, "Ske din vilje", och att han är just som så vingelsint af sej: så han vill glömma hva' mor sa'. Gå till'en du Gud, käre, käre dej och låt' en komma ihåg allt hvad som är riktigt. Gå till Gullspira å, så hon int bry' sig om te sörje efter oss.
Om ja får leva några år till, om så ä Guds vilje, så kanske ja blir go. Men de ska ja säga honom, att ja har varit snärjd i satans garn ja me. Nej, det gick inte. Han vågade inte be henne nu, inte i dag. Han satt länge kvar. Det susade i hans öron. Kerstin, lampan ryker. Hon såg upp och skruvade på veken: Ja, en ä så gammal, att en inte kan putsa en veke längre. Till sist reste han sig upp.
Han kom upp på kontoret i går och tumma' på hatten och sa': Aldrig har jag lurat någon, och aldrig har ingenjörn lurat någon med vett och vilje. Men är det så att ingenjörn kan, så ska han väl vara bra och hjälpa mig ut ur eländet. För annars får jag gå från smedjan med mora och ungera och alltihop. Det har ingen fara, lugnade Abraham. Jag har talat med pappa. Han reder sig, säger han.
Hon hade åldrats mycket under denna enda natt, men det fridfulla uttrycket i hennes ögon visade, att hon till slut villigt lämnat sitt barn i frälsarens händer och nu kunde om än med bäfvande hjärta och tårfyllda ögon saga: "Ske din vilje, min Gud!" Plötsligt kom hon ihåg Anna. För sorgen öfver det ena barnet hade hon alldeles glömt det andra.
Då reste sig mor i Sutre och postillan stängdes med en smäll. Så liten orsaken var hade likväl sinnet runnit på henne och ansiktet flammade av vrede. Min vilje är hans vilje, och det tör den förbli så länge jag har ögona ovan jord. Greven kastade sig på sätets fläckiga, trasiga dyna, tog tömmar och piska och saluterade mor i Sutre.
Säg inte det, mumlade gumman, som visste ett och annat om Frönsagrevens vägar. Men greven fortfor: För visso tar han skada till sin själ, var helst han vankar. Men se blott till att pilten får valuta för förlusten. Jag kunde lära honom ett och annat. Och läggande sin hand mjukt på gossens huvud sade han: När du får din egen vilje, gosse
Inte var det min vilje, det vet jag, och inte salig gästgivarns heller. Men kappas om honom med lejonen, det får en göra. Hon lyfte kjortelfållen och snöt sig, torkade därpå ögonen och därpå hela det runda, skinande ansiktet. Daggen föll ymnigt i gryningen och rann i rännilar fram ur morans slätkammade, gulgråa hår.
Skulle det nu åter bli gräl och skam i Sutre, gästgivarns till visa för de illvilliga? Och alltid för kvinnfolk. Gräl då Lars mot mors vilje tog hustru, gräl så att präst och länsman måtte medla och gjorde sig stora och tunga i Sutre. Gräl och skam utan ända, då Stava födde. Gräl nu sist om Daniel och Valborg. Det visste hon med sig, mor i Sutre, att hon från begynnelsen varit mild som en duva.
Dagens Ord
Andra Tittar