United States or Panama ? Vote for the TOP Country of the Week !


De stodo darrande hand i hand med vidöppna ögon. I inre kammaren höll Birger jarl att kläda sig i brynjetyget för att bryta upp. och stannade han vid gluggen och mumlade om uråldriga sedvänjor, som kyrkan icke rådde och som han icke vågade trotsa, allra minst under en sådan upprorstid.

Portvaktaren, brodern Johannes, som igenkände hans sätt att ringa, stack sitt plättrakade huvud genom gluggen vid porten, hälsade junkern och öppnade för honom. Genom en valvgång mellan munkarnes celler gick Erland till bokrummet, där priorn vanligen dvaldes.

Men Petros förekom honom med en frivillig bekännelse, som han gjorde för Klemens, när denne en natt infunnit sig vid gluggen till hans fängelse.

Hungern har tvungit mig att smaka den. Skynda dig, Klemens! Jag vågar icke, sade Klemens suckande. Gosse, jag lider den rike mannens kval i skärselden. Ve ditt unga, hårdnade hjärta! Teodoros lämnade gluggen. Han kastade sig sin halmbädd och lade, som förut, sin förtorkade tunga intill den kalla källarmuren.

Barnen kunde tydligt se det, ty det var långt lidet natten och månen lyste full in genom gluggen till lidret. Ante var blek som ett lik. Småsyskonen greto. De lågo knä bredvid Gullspira. "Ta af dej förkläde, Maglena. Jag ska lägga snö sårena och binda fast med min ylleami." "Gullspira är biten", fortfor han hårdt.

Ett ord gaf icke Rebecka till gensvar, Utan hon gungade stilla, och tyst håhåade endast. Men i detsamma syntes igenom den öppnade gluggen Petrus gården ren och den aktade herr kommissarien. Ut begaf sig Mattias och lämnade vreden i stugan.

Den är det ingen, som har. Utan Anders binder en sten vid bakbena och kastar'n i den lortiga dammen bak laggårn. För det har jag sett. Skulle han göra det med dig , din elaking? frågade mor i Sutre. Basilius slöt ögonen och smålog. Ånej, inte. Men när hon tog mig i armen för att knuffa mig ut genom gluggen, blev jag svag i bena. För jag tänkte katten.

Ibland snöar det öfver hela jordkulan, och ser hon ingenting förr än hon fått tid att skotta sig igenom snön och göra gluggen fri. Hon har intet annat ljus än pertbloss ... och deras sken är ju flammande och rödt. Mest lefver hon i mörkret. Stackars kräk, hvarför bor hon der ensam i skogen, kan man inte inhysa henne här gården? Hon skulle icke för något i verlden lemna stugan!

Och de skulle inte kunna säga att jag är genom mig elak, som de säger. jag tog'en här med båda händerna och drog'en upp vinden. Men trappa knark, jemini! Och han kunde skrika med, jag stoppa äpplen till en, för det skulle heta, att han snatta äpplen och föll ut genom gluggen. Det hade hon spekulerat ut, gamlan. Men i samma kom länsman.

Följ mig hem, ska, jag visa dig att det, ligger i min kista. Men nu litar jag inte längre dig ditt otacksamma kräk. din väg! Jag skall nog finna en annan. Och snart jag kommit hem, ska jag riva sönder eländet och bränna var bit. De stodo en stund tysta; Gruber vände sig från gluggen. Plötsligt skrek han till: Vad står du och bligar i golvet? Se mig!