United States or Marshall Islands ? Vote for the TOP Country of the Week !


HERRE, när du drog ut från Seir, när du gick fram ifrån Edoms mark, bävade jorden, strömmade det från himmelen, strömmade vatten ned ifrån molnen; bergen skälvde inför HERRENS ansikte, ja, Sinai inför HERRENS, Israels Guds, ansikte. I Samgars dagar, Anats sons, i Jaels dagar lågo vägarna öde; vandrarna måste färdas svåra omvägar.

När denna havets soplår icke mer försedde leksaker, lade han sig strandklippan och tecknade om molnen, målade om vågorna, gjorde om stranden och gav kobbar, skär och vikar namn. Där hade han lagt Kastellholmen, där Strömsborg, här Årstaviken; och Landsorts fyr, som vid solsken lyste vitt, kallade han Tandpetaren till minne av obelisken i Slottsbacken och vidare.

Därför säger Herren, HERREN Eftersom du växte hög, ja, eftersom ditt träd sträckte sin topp upp bland molnen och förhävde sig i sitt hjärta över att det var högt, därför skall jag prisgiva det åt en som är väldig bland folken. Han skall förvisso utföra sitt verk därpå, ty för dess ogudaktighets skull har jag förkastat det.

Solen bröt fram genom molnen, fjellen antogo de mest underliga former under de böljande dimmorna, hästarne drucko vid vägen när de hade lust. Det var en härlig, en upplifvande färd efter vistelsen det ödsliga Kvistberg!

Den lilla vackra gatan ligger där tyst, den stora kastanjeallén är lysande grön, bred och rak som en rännarbana, med Davids kolonn ställd mitt i bakgrunden som en målsten, och i fjärran höjande sig över det andra och snuddande vid molnen Pantheons kupol med det gyllene korset överst.

Dela vad du har i sju delar, ja, i åtta, ty du vet icke vilken olycka som kan över landet. Om molnen äro fulla av regn, tömma de ut det jorden; och om ett träd faller omkull, det falla mot söder eller mot norr, ligger det den plats där det har fallit. En vindspejare får aldrig , och en molnspanare får aldrig skörda.

Jag är lycklig i dag, sade Märta, de efter slutad frukost gingo den avlövade poppelallén fram till slottet, förbi kapellflygeln och ned i parken. Jag känner mig som om aldrig något ont skulle kunna hända oss två. Molnen segla förbi oss däruppe; det är inte oss det skall regna i dag.

Det synes vara vid detta tillfälle, som det nya Jerusalems stad sänker sig lågt ned, som den kommer att vara under de tusen åren, d.v.s. lågt, att folken kunna vandra i dess ljus, 21:24, eller att den blir synlig för jordens folk. Det är troligt, att det är den himmelska stadens glans, som drifver undan skyarna, den sänker sig, liksom molnen försvinna för den uppgående solen.

Nu nu bröt solen åter genom molnen vad var det? En knall som av en avlägsen åska den kom från telefonen bordet. Något hade hänt Salpiso, något fruktansvärt ännu skrällde telefonen en explosion? Men av vad och huru. Nu hade telefonens mullrande dött bort.

Jag följde med harm hans skepp, Som vågat närma sig Morvens strand; Och röfvarn skydde att bida, Vid mörkrets bragder blott van. Ren nalkades kväll, och långt hafvet syntes hans segel än, Och fåfäng glödde min vrede; bröt ur molnen en storm. Af dånande åskor följd, Som nu fördubblad i kraft hvar stund, Min drakes vingar den lyfte, Men slet Dargs segel från topp.