United States or North Korea ? Vote for the TOP Country of the Week !


Vi inträda i ämbetsrummet, en avlång sal, i mitten upptagen av ett stort bord, vid vilket två präster, biskopens sekreterare, äro sysselsatta, den ene med skrivning, den andre med räkning av penningar. Lutad mot bordet, med blicken riktad mot bakgrunden av rummet står en yngling, knappt hunnen ur gossåren, iklädd en föreläsares prästerliga skrud.

HERREN sade till min herre: »Sätt dig min högra sida, till dess jag har lagt dina fiender dig till en fotapallDin makts spira skall HERREN utsträcka från Sion; du skall härska mitt ibland dina fiender. Villigt kommer ditt folk, när du samlar din här; i helig skrud kommer din unga skara inför dig, såsom daggen kommer ur morgonrodnadens sköte.

Och konung Gustaf Adolf, Högtidlig lik en gud, Stöd snart för allas blickar I Karl den tolftes skrud. Han var för stolt att tala I denna stund, han teg, Han gick ett hvarf i salen Med jättelånga steg.

Given åt HERREN, I folkens släkter, given åt HERREN ära och makt; given åt HERREN hans namns ära, bären fram skänker och kommen inför hans ansikte, tillbedjen HERREN i helig skrud. Bäven för hans ansikte, alla länder; se, jordkretsen står fast och vacklar icke.

Själf tillbaka tog hon åt sin ande Kropp af blomstren, klädde minsta tanke I en skrud af dagg och doft och färger, Bytte med markens döttrar gåfvor, Gaf och tog i outtömlig kärlek. Där, i denna fristad, stängd för mängden, Fick ibland en yngling ljuft fördrömma Dagens stunder, lefva med det vackra Blomsterfolket och dess vårdarinna.

Och tron hans profeter, skolen I bliva lyckosammaOch sedan han hade rådfört sig med folket, ställde han upp män som skulle sjunga till HERRENS ära och lova honom i helig skrud, under det att de drogo ut framför den väpnade hären; de skulle sjunga: »Tacken HERREN, ty hans nåd varar evinnerligenOch just som de begynte med sången och lovet, lät HERREN ett angrepp ske bakifrån Ammons barn och Moab och folket ifrån Seirs bergsbygd, dem som hade kommit mot Juda; och de blevo slagna.

Given åt HERREN, I folkens släkter, given åt HERREN ära och makt; given åt HERREN hans namns ära, bären fram skänker, och kommen i hans gårdar. Tillbedjen HERREN i helig skrud, bäven för hans ansikte, alla länder. Sägen bland hedningarna: »HERREN är nu konung! Därför står jordkretsen fast och vacklar icke; han dömer folken med rättvisa

HYLLOS. Osårad syntes själf han vara, fast hans skrud Var blodbestänkt från hjässan till sandalerna, Och manlig och befallande stod han för mig. TEKMESSA. Han sände dig med uppdrag; hvilka voro de? HYLLOS. Att föra dig från dessa stränder skyndsamt bort Till någon holme, någon ö vid kusten, där Mer gömd du kunde vara. TEKMESSA. Himmel, är allt Förloradt? HYLLOS. Drottning, skynda, kom!

Hon stannade vid en gammal mossbevuxen tall, klappade honom kärligt och sjöng nu i en annan ton: Och när jag står brud, är jag fin i pärlor och skrud, som gyllande skrin, och säger prästen amen. Men tallen i skog min fästeman är, han tager mig nog, han har mig kär, och nu säger berget amen.

Se, mitt hus är rikt, Jag äger gods, klenoder, länderier, guld; Tag mycket eller litet, endast skona mig Och döda icke! LEONTES. Ödmjuk är du nu; du var Ej sådan, när du hetsade din skara nyss Mot mig och mina vänner. RHAISTES. Straffa ej ett fel, Som kom af min förvillelse, mitt misstag blott! Hur kunde jag dig känna i den skrud, du bär?