United States or San Marino ? Vote for the TOP Country of the Week !
Han intog en så imponerande ställning som möjligt det vill säga: han skrevade ut med benen och förde guldknappen till näsan och sade i avmätt, högtidlig ton: Vet ni, unge man, med vem ni talar? Nå, än sedan? Mitt namn är Brackander. Patronen väntade, att detta namn skulle verka som ett åskslag på motståndaren.
Det var dock så högt dit upp, att suset ibland föreföll helt avlägset, och nere vid marken var det stilla. Han andades djupt i högtidlig glädje och ropade några gånger till tecken åt de andra. Det gav eko som i en stensal. För att icke förvilla sig släpade han en gren efter sig, som skrapade upp en fåra i den på undersidan fuktiga och mörka barrmattan.
Kommer jag bara underfund med dig och blir varm i kläderna, så skall jag nog löna dig och icke vara högtidlig längre. Jag skall skämta och väsnas du! med händerna i din svarta peruk; och du skall se, om du kan få en smul mer, än jag vill ge dig! Märker jag bara, att du icke går Då är det icke farligt. Min älskare får du icke bli, men mista dig vill jag icke heller.
Och när hon blef lös, vågade hon icke se upp, hon djärfdes icke möta denna liksom sugande blick. Hon hade blott blixtsnabbt lyft sina ögon och så slagit ned dem igen. Hvarför så högtidlig? Ja det är lätt att fråga för en, som njuter det ena kärleksäfventyret med samma bekymmerslöshet som det andra. Det är svårare att svara för den, som står med hela sitt kommande lif i sina händer.
»Åh, förlåt!» sade han och såg sig omkring. Så såg han på frun. »Var farao är damen?» Frun stelnade till. Med en imponerande gest pekade hon på sin egen omfattande kroppshydda, talade och sade med högtidlig värdighet: » Här! » Lundbom smålog. »Jaså, bara du!» Och så fortsatte han med iver och värdighet att yttra saker och ting.
Men så snart de kommo i de öfriga rummen, återtogo de oförmärkt sin frihet. Herrarna höjde rösten, damerna hviskade och blefvo lifliga, några till och med skrattade ibland af förseelse. Då började klockorna ringa. John böjde sig ned och sade något åt Alma. Det var tid att bryta upp. En högtidlig tystnad spred sig från rum till rum.
När du engång infunnit dig här, måste du rätta dig efter husets sed. Bella såg så bestämd ut, att Hanna brast i skratt. Du är så högtidlig, som om jag stulit en kalf. Men jag förstår i alla fall ditt skäl och skall förhålla mig hyggligt, om jag kan. Men är icke allt detta förfärligt tråkigt? tillade hon i lägre ton. Hvilket? Flickorna sågo frågande ut.
Det där testamentet är naturligtvis bara en formalitet. Men jag måste ju anständigtvis vara närvarande, när det uppläses. Gärna det, svarade vännen och klockan ett sutto de bägge hos advokaten, som med högtidlig min bröt testamentets sigill. Innehållet var ej precis så enkelt, som löjtnanten hade tagit för givet. Testamentet.
Han såg på henne liksom undrande. Nu vill jag dig ingenting, sade han sakta. Och i den skumma belysningen sågo de åter på hvarandra som två mörkrädda barn och smögo sig samman till ett långt famntag. Du skall icke se så högtidlig ut! sade han. Du skall taga det som ett nöje. Om ett par veckor är det öfver för oss båda. Hon svarade icke. Hvad skulle hon säga? Att hennes lifskraft var knäckt.
Se nu inte så högtidlig ut igen, Hanna. Inte kan du ändå byka verlden ren och blank. Hvad har du i flaskan der? Är det något, som duger lukta