United States or Bangladesh ? Vote for the TOP Country of the Week !


Han såg henne liksom undrande. Nu vill jag dig ingenting, sade han sakta. Och i den skumma belysningen sågo de åter hvarandra som två mörkrädda barn och smögo sig samman till ett långt famntag. Du skall icke se högtidlig ut! sade han. Du skall taga det som ett nöje. Om ett par veckor är det öfver för oss båda. Hon svarade icke. Hvad skulle hon säga? Att hennes lifskraft var knäckt.

Det var mörkt inne i boden, endast en och annan dagsljusstrimma bröt sig in genom de otäta väggarne, och i den knappa belysningen hittade myggen sin väg till de sömniga, som vredo sig och kastade sig i sina lådor för att undkomma plågoandarne. Å, det är för djävligt! stönade slutligen pastorn. Sover du, Gusten? Jo vackert! Här blir visst något sova av i natt. Men vad ska man ta sig för?

Ingen vägmeddelade vi hvarandra våra upptäckter och gingo framåt i värre kroklinier, än den värste vinkeladvokat kan utfundera, för att målet: Nordboden. Redan vid denna tidpunkt och medan solen ännu syntes öfver fjelltopparne, hade kandidaten en profetisk syn och uttalade mystiska ord om snöfjell, sedda i den dubbla belysningen från månens skifva och ett nattligt bål.

Hon gaf honom kyss kyss, tiggde och bad att pengarne, men han gaf intet. Hvarför? Nej, han ville inte. Han skulle retas med henne en smula. Hon var också förfärligt besvärlig. Hennes tänder hade blifvit maskstugna en tid, unga flickan! det var redan stora hål midt framme i mun. Allt det der syntes bra just nu i den klara belysningen.

Boken hade pastorn med sig, och en psalm kunde man väl alltid utantill. Gusten mottog med tacksamhet förslaget, som meddelades åt församlingen. Solen höll att sluta sin korta bana och kobbarne lågo rosenröda i sista belysningen, när folket samlade sig stranden i en klunga för att övervara den efter omständigheterna tillpassade jordfästningen.

Det var mörkt inne i boden, endast en och annan dagsljusstrimma bröt sig in genom de otäta väggarne, och i den knappa belysningen hittade myggen sin väg till de sömniga, som vredo sig och kastade sig i sina lådor för att undkomma plågoandarne. Å, det är för djävligt! stönade slutligen pastorn. Sover du, Gusten? Jo vackert! Här blir visst något sova av i natt. Men vad ska man ta sig för?

Först var det rummen: den av sidenlampskärmar dämpade belysningen, kuddarna och överdragen, tavlorna väggarna, statyerna hyllorna och piedestaler, nakna kvinnofigurer... De voro nakna, att han till en början knappast vågade se dem, kastade endast och en snabb och skygg blick dem, samtidigt som han rodnade.

Vi ställde honom blott under belysningen af hans egen tid, och han blef ej längre den föraktlige vagabonden. Vi sågo ej ned hans poesi från höjden af våra tiders konst och poetiska resurser, och den upphörde att vara ett handtverksmessigt och hoprafsadt rimsmideri.

Boken hade pastorn med sig, och en psalm kunde man väl alltid utantill. Gusten mottog med tacksamhet förslaget, som meddelades åt församlingen. Solen höll att sluta sin korta bana och kobbarne lågo rosenröda i sista belysningen, när folket samlade sig stranden i en klunga för att övervara den efter omständigheterna tillpassade jordfästningen.

Belysningen, som följer, är betecknande och definierar klart denna uppfattning af »business». Den lyder detta sätt: »Det förekommer sällan, att personer med böjelse för studier förvärfva något anseende för kunskap i business». Men vi måste ännu ett steg längre för att mera tydligt förklara hvad »business» är, som jag ser saken.