United States or Uzbekistan ? Vote for the TOP Country of the Week !


Vi lämna klostret och till slottet för att övervara Erlands tysta avsked. Kvällen är långt framskriden, och klosterklockornas ljud, som för slottets invånare är tecknet att till sängs, har längesedan svävat över sjön och, milt buret av klippornas ekon, sjunkit till vila i skogen.

De hade kommit just i lagom tid för att övervara sista scenen av ett bland dessa sorgespel, som visserligen ännu, ej med vederbörligt konstnamn blivit inregistrerade i estetiken, men i det borgerliga livet äro kända under namn av utmätningsauktioner.

Biskop Petros hade vid middagstiden, sedan han intagit en lätt måltid och druckit en bägare vattenblandat vin, känt ett illamående, som tilltog med sådan häftighet, att han hade måst avstå ifrån att övervara den i hemlighet förberedda högtidlighet, som aftonen skulle äga rum i storkyrkan, nämligen Hermiones döpelseakt.

Patern tillade, att Sorgbarn skulle denna natt vila i klostret, men att om riddaren för den bestämda tiden ville taga honom till tjänare, skulle det fromma verk, som barnet med denna tjänst uträttade, följande morgon invigas med en högtidlig mässa i klostrets kapell, vilken riddaren och fru Helena inbjödos att övervara. Nåväl, svarade riddaren, det bliva.

Boken hade pastorn med sig, och en psalm kunde man väl alltid utantill. Gusten mottog med tacksamhet förslaget, som meddelades åt församlingen. Solen höll att sluta sin korta bana och kobbarne lågo rosenröda i sista belysningen, när folket samlade sig stranden i en klunga för att övervara den efter omständigheterna tillpassade jordfästningen.

Boken hade pastorn med sig, och en psalm kunde man väl alltid utantill. Gusten mottog med tacksamhet förslaget, som meddelades åt församlingen. Solen höll att sluta sin korta bana och kobbarne lågo rosenröda i sista belysningen, när folket samlade sig stranden i en klunga för att övervara den efter omständigheterna tillpassade jordfästningen.

Hon beklagade, att hon inte kunde komma ner för att övervara den högtidliga akten. Men hans morfar låg ju vid riksdagen och själv kände hon sig inte riktigt kry. Hon bad emellertid Gud välsigna och bevara sin älskade dotterson. Hon hoppades, att den konfirmationslärare, han undervisats av, gett honom den riktiga föreställningen om dessa dagars oerhörda vikt för hela hans kommande liv.

Han spände ut sin regnkappas vingar och flög ut ur portgången. Vart skulle magistern taga vägen? Bada? Bada gossar och flickor om varandra? Nej, bykstugan var delad i tu delar förmedelst ett skynke? Och vem garanterar? Det gör Ottilia. Lektorn betraktade fru Ottilia och kände sig något lugnad. Men för säkerhets skull beslöt han att övervara det första badet.