United States or Dominican Republic ? Vote for the TOP Country of the Week !


När hon lade sig ned och slöt sina ögon, hade hon en känsla, som om hon sjunkit djupt ner i jorden. Den som ändå blott skulle slippa bort från verldens mödor till ro och hvila, tänkte hon.

Ty solen sjunkit redan från det höga, Och ingen stjärna öppnat än sitt öga, Och ingen vaken vind fanns mer i nejden, När om min afskedskyss han tände fejden. För dig blott kan jag yppa, hvad jag kände, Hur hvarje suck, hvar tår, han göt, mig brände, Hur gladt jag honom tusen kyssar unnat, Om flickan vågat ge och blygseln kunnat.

Var mig nådig, HERRE; se huru jag plågas av dem som hata mig, du som lyfter mig upp från dödens portar; det att jag förtälja allt ditt lov och i dottern Sions portar fröjda mig över din frälsning. Hedningarna hava sjunkit ned i den grav som de grävde; i det nät som de lade ut har deras fot blivit fångad.

Men en dag upptäckte Ina, att just vid sidan af den trappa, som ledde ned till gården, ett par stenar af stenläggningen sjunkit ned några tum lägre än de andra, och derpå hade samlat sig litet jord.

Hon satt samma ställe, der hon hade suttit dagen, Nymark höll härfvan åt henne. Hon lutade sig mot ryggstödet, lade händerna i kors i famnen och sträckte ut sina fötter. djupt hade hon sjunkit i drömmar, att hon ej märkt, att ljuset försvann från Johns fönster, och ej hörde något, innan han stod bredvid henne och sade: "Sitter du här allt ännu?"

Viljelöst och utan att veta hvad hon gjorde hade Fanny sjunkit ned en stol. Broberg stod framför henne, smålog förläget och strök sina mustascher. Fanny vågade icke lyfta sina ögon från golfvet. Hennes blick fäste sig vid Brobergs stöfvelspets och stannade där som fastnitad, oaktadt föremålet icke egentligen erbjöd någonting särskildt betraktansvärdt.

Men nu var hon lika god som de, nu stodo de alla samma punkt, hon hade sjunkit ända till deras nivå, nu kunde man ändtligen taga bladet från munnen och sjunga ut. Det är rätt att du fått dig för din högfärd! sade en och vände henne ryggen. Det gör dig godt! hvad hade du med ryssen att göra? sade den andra.

Vill inte berget till Muhammed, får Muhammed till berget ni måste lära er att flyga . Huru! Jo, det måste ni. Wolfgang var ej förundrad över det, att han skulle lära sig flygning som fast mera över, att Ellis med ens hade träffat huvudet spiken, ty flygning var år 1950 en vanlig sport och aeroplanmotorernas pris hade sjunkit ofantligt.

Tomas hade fallit ihop, där han satt soffan. Hans huvud hade sjunkit ned mellan axlarna, utan att han själv visste av det. Han var trött. Icke egentligen kroppsligt; men hans inre människa hade mattats under de ständiga sprången från den rödaste glädje till eftertankens gråa pauser.

De voro oberoende män och ofta mycket oförvägna. Det fanns en sadelmakaregesäll hans namn har sjunkit tillbaka inom det historiskt ovissa, men hans gärning lever den gesällen var en verklig revolutionär. Han fordrade egendomsgemenskap, stal en pistol och slog in fönster.