United States or Saint Pierre and Miquelon ? Vote for the TOP Country of the Week !
Omkring platsen, på gatan, leka i rännstenarne grupper af osnygga barn, vanligen skrikande och oblyga, ofta utmagrade och med detta uttryck af förtidig, sorglig ålderdom i sina utmerglade barnaansigten, som alltid åtföljer lastfulla föräldrars afkomlingar. Kommen framför den stora ingångsporten stannade Matti och kastade en skygg blick omkring sig.
Men bäst är det nog också för dig att vi bryta, ty du kan säkert icke heller fortsätta att älska den som är så skygg och på samma gång så stolt och trotsig, att hon kan säga: »tyst!» till sitt hjärta och bli blindt åtlydd.
Hennes tilltagsenhet stod stick i stäv mot hans uppfattning av hur en flicka skulle uppföra sig. Hans ideal skulle hålla sig tyst och stilla, vandra vid sidan om honom med en skygg, rädd, undrande blick och inte stå och glo en mänska rakt i ögonen och slå käft så att munnen kunde gå ur led. När hon slutat svarade han endast med ett kort: Jaså! Ska du inte önska mig lycka till!
Alma ryckte till och kastade en skygg blick på honom. John smålog. Äfven den sista bittra känslan efter gårdagen försvann fullständigt, om han ens mer hade hyst någon sådan. Alma var så förtjusande der i sin halfliggande ställning. I aftonskymningen syntes hennes ansigte blekare än vanligt, men på samma gång äfven rörande skönt. "Kom bort, grynet," hviskade John och tog hennes hand.
Och likväl var hon skygg, hon visste ej varför; likväl höjde hennes själ tysta ångestrop, då han nalkades henne.
Han tryckte mig in till sig så hårdt, och jag gömde mitt ansikte mot hans axel, min kind mot hans. Vi drogo oss åter ifrån hvarandra, hårdt hållande hvarandras händer. Jag sade honom, att han icke lärt känna mig, därför att jag varit så skygg. Jag hade alltid så starkt känt hans öfverlägsenhet.
Men hon ville icke hålla dem i handen, hur ivrigt de bådo, utan såg från den ena till den andra litet främmande och kyligt. Bakom henne kom den höftsmala drottning Helvig, fager, saktmodig och skygg, som en hustru åt Magnus måste vara. Och hon märktes icke mycket bredvid sina muntert bullersamma fränder från Holstein.
Men truppen gick sin bana fram, och flickan såg den tåga: Till hvarje led, till hvarje man hon blickade en fråga En fråga, bäfvande och skygg, en fråga utan röst, Mer tyst än sucken själf, som smög ur hennes fulla bröst.
Men den kom icke ännu. Han lyfte upp mitt nedböjda hufvud och såg mig skälmskt in i ögonen. Se bara icke så högtidlig ut! Jag är icke högtidlig. Ar du ond på mig säg? Nej. Är du rädd för mig då? Ja. Jag känner mig så underligt skygg. Han sade ingenting, och så satt hon en stund med näsan mot hans rock. Sakta lyfte han upp hennes ansikte mot sitt och så sutto de tysta, länge, länge.
Herr Nymark och herr Lagander, tycker ni det är intressant att kasta ring?" "I ert sällskap är allting intressant," svarade Nymark. "Ni skall inte säga artigheter, utan tala nu rena sanningen!" "Jag försäkrar." "Men John kommer säkert inte med?" Hon kände sig litet skygg och osäker, då hon gjorde denna fråga. "Bry er inte om mig," sade John. "Jag läser gerna tidningarna under tiden."