Han släppte Singoallas hand, och tårar framträngde även i hans ögon, ty den mystiska kärleken hade enat deras hjärtan, att glädje och smärta och pulsslagens gång voro desamma hos båda. Men Singoalla såg den fuktiga glansen i Erlands ögon, ville hon le för att göra honom glad, och hon sade: Var icke ledsen! Singoalla är borta, skall du snart glömma henne och åter vara lycklig.

Registerknapparna med deras i porslinsskyltar inskrivna namn, vilka närmast liknade en apotekshylla, antogo mystiska former, växlande alltefter den brinnande åskådarens sinnelag.

Om »Singoalla» skrev Rydberg själv i ett brev 1892: » Hon är min ungdoms dotter, och trots all självkritik är jag ur stånd att känna mig likgiltig för henne. » Denna äktromantiska prosadikt med sin mystiska timbre torde ock vara det första fullödiga alstret av Rydbergs skaldesnille. Singoalla finnes översatt till danskan av anonym översättare: Helsingör 1866.

Om den unge mannen icke finner romantik i »business», ligger felet icke hos »business», utan hos den unge mannen. Tänk bara allt det underbara, det mystiska, som är förknippadt med utvecklingen af den mest andliga af alla makter elektriciteten med sin okända, kanske oanade kraft.

Flera themata diskuterades, men beständigt var Pompowski mot allt och alla. Och om den mystiska, varma floden fick reportern intet veta. Det var detta kåseri som stod att läsa i en rysk tidning. Ballongfärden Världen visste ju, efter detta kåseris publikation icke mera än förut.

Redan i unga år väcktes hans håg för apotekareyrket genom läkaren Schütte och apotekaren Cornelius, som umgingos i föräldrahemmet och retade gossens nyfikenhet med de kemiska och farmaceutiska mystiska tecknen, som Scheele berättas hafva med rödt bläck upptecknat i en bok. Fjorton år gammal sattes han i apotekarelära i Göteborg hos apotekaren Bauch.

Jag hade ofta hört namnet den fruktade härskaren där inne i de mystiska skogarna. Han som tog tull av alla, som färdades genom hans område till kusten, till och med av de stridbara haussanegrerna, som svuro vid profetens skägg och djupt föraktade fetischdyrkarna.

Varför hade de inte allt detta, som var skön konst? Pengarna fattades ju inte? Och hans morfar, som var rik: varför hade han bara landskap och hav och strandpartier väggarna och inga nakna kvinnor? Nu ska du sjunga, Greta, sade Rose. Kalles syster reste sig från kuddarna framför den slocknade brasan. Hon stod i denna mystiska konstnärliga belysning från de gula lampskärmarna pianot.

"Jag har mina egna tankar om fartyget där!" sade han och teg åter med den mystiska min, hvarmed han alltid älskade att ge sina små hemligheter vikt. "Om fartyget där? För Guds skull, säg, om ett fartyg kommer!" ropade den unga frun och sprang upp från sin bänk. "Hm!" mente herr Flygerman, såg myndig ut och fortfor att kika. "Ro fram med hvad du vet", sade den gamle herrn, "och gif mig kikaren!"

gräfde hon i hans förflutna med ett bittert begär att utforska dess ömma punkter, och hur han än sökte spjärna emot, måste han till sist säga henne allt; och hon förstod, att detta pinade honom, stack hon sin nyfikenhets sond ännu djupare. skrämde hon honom också med mystiska antydningar om egna erfarenheter, som uteslutande tillhörde fantasien.