Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 26 oktober 2025
Du hade sagt något till lektorn i latin om dina känslor för mig. Och hon tillade skarpt: Sådant där undanber jag mig, ska jag säga dig. Jag vill inte gå som ett åtlöje i den här lilla brackhålan. Han såg på henne i stum och gapande förvåning.
Non opus summi pereat magistri, Nec sinas passam fore passionem, Corde sed manans lavet omne crimen Sanguis et unda. Folkhopen följde processionen, som, förd av främlingen, tågade till svedjelandet, där det främmande folket nu, liksom för tio år sedan, hade lägrat sig. Här såg man lik, sjuka och döende. Här såg man stum förtvivlan, dödsfasa, sorg, och hjälplöshet.
Agust lämnade dem, sprang in i sin trappuppgång, uppför trappan. Han var försvunnen en stund, då ett fönster öppnades. Det var han. Och i sin hand hade han något rött. Tror du mig nu då? Stellan såg på de röda banden. Han var stum, förkrossad av sinnesrörelse. De yngre rabulistbarnen stodo mitt emot honom, höga och högtidliga. Ej heller de sade något. Det arbetade våldsamt i Stellans bröst.
Han berättade för henne, hur han kände det, vilka förnimmelser hans kärlek födde. Det var så oändligt bittert ljuvt att kunna sitta så här i den långa skymningen och förklara för henne, hur han älskade henne, hur han tänkte på henne som på en statyett, hur han helst av allt endast skulle vilja kasta sig för hennes fötter, utan ett ord, i stum tillbedjan.
Ja, jag tror förvisso att jag skall få se HERRENS goda i de levandes land. Förbida HERREN, var frimodig och oförfärad i ditt hjärta; ja, förbida HERREN. Av David. Till dig, HERRE, ropar jag; min klippa, var icke stum mot mig. Ja, var icke tyst mot mig, så att jag bliver lik dem som fara ned i graven.
Dock, ingen skuldlös främling hade dröjt Så lågt vid dörren, som den komne dröjde, Och ingen okänd gäst så stum sig böjt, Så tveksam bidat, sådan bäfvan röjt, Som den en broder nu för broder röjde. Ej ord, ej ljud. Minut uppå minut Liksom för döda komma fick och vandra; Tills som i bön så stilla dock till slut Den bror, som kommit, syntes breda ut På afstånd sina armar mot den andra.
Jag ser för mina ögon den stund, då jag icke längre kunde dölja min belägenhet för henne. Hon vart dödsblek och mållös av förskräckelse. Jag fick icke nalkas hennes bädd, då hon låg sjuk. Hon dog omgiven av tjänarinnorna. Men jag ser henne ständigt för mina ögon, om dagen och om natten. Jag säger dig, Myro, att hon i natt har stått vid min säng, stum och blek och hotande.
Hon var så älskvärd, hon kunde ställa sig in på ett så förtjusande sätt. Jag skall tala om den där saken för dig. Jag är värkligen nyfiken. Men först vid bordet, sedan vi fått oss ett glas vin. Kyparen anmälde att middagen väntade oss i rummet bredvid. Vi gingo dit. Jag satt stum midt emot Agnes och väntade på hvad jag skulle få höra.
Tiggaren försvann pilsnabbt, och Börevigs själ vandrade vidare i monologer längs allt dunklare och mer invecklade stigar. Plötsligt vaknade Dybedræt och ruskade på sig, morgonruggig av portvin och sömn. Fy fan låt oss gå. Säger du fy fan om julen, då vi Betala nu, och låt oss gå. Börevig betalade kränkt och stum, och de gingo.
Och han talade med mig och sade till mig: »Gå och stäng dig inne i ditt hus. Och se, du människobarn, bojor skola läggas på dig, och du skall bliva bunden med sådana, så att du icke kan gå ut bland de andra. Och jag skall låta din tunga låda vid din gom, så att du bliver stum och icke kan bestraffa dem, då de nu äro ett gensträvigt släkte.
Dagens Ord
Andra Tittar