United States or São Tomé and Príncipe ? Vote for the TOP Country of the Week !
Då såg min blick För första gången Oihonna, Då fick af hafvet jag dig. Späd var du, men oskadd dock Af våg och flamma. I gråt du låg Vid röfvarns bröst, och i bäfvan Ditt anlet gömde vid hans. Men dyster, i trotsigt lugn, Med svedda lockar, med halfbränd dräkt, Satt, blek som skyarnas vålnad, På däcket döende Darg.
Han inträdde, men stannade vid tröskeln, ty det första, som mötte hans ögon, det var liken av Rakel och hennes barn. Var det ånyo en synvilla? Var det fantasien, som föregycklade honom denna skepnad med Rakels anletsdrag och mörka lockar med armarne krampaktigt knutna kring en späd varelse, vars blåbleka anlete låg tryckt till hennes bröst?
Jag skall dö, men hon måste följa mig, hon måste ock dö. Gif mig dolken der, fort. Hon måste dö". Brådskande grep Hildred dolken, men slängde den långt ifrån sig. "Nej, dock icke dö. Hon är så späd. Icke vill jag förtrampa den svaga. Hon må lefva, blott hon icke griper efter hvad som är mitt, mitt in i evigheten. Må hon lösa den förtrollning hvari hon snärjer honom".
Arvid Stålarm. Olof Klaesson. Johan Fleming. Officerare. Senare Sigrid. När jag var barn, en tvillingsbror jag hade, som dog helt späd ännu. Jag minnes hur jag bad uppå hans graf, att bli förskonad ifrån att komma i den svarta jorden. Rätt sällsamt, att hvad flyktigt, oförståndigt, som barn vi önskat, ofta se'n besannas: ty nu vi resa genom luften rakt en genväg öfver jorden bort från lifvet.
Och Lucius Verus vände sig till vännerna: "Så ung, så späd, och ren en annans!" sade han. "Hvem är han, hvar att finna, att med hotelser, Med löften eller kval jag honom tvinga kan Att den beundransvärda flickan öfverge?"
En fremling tar Din arfvelott; Ditt namn bland folket dör och blott Med hån skall af en ovän nämnas, Ty han, som bordt Ditt minne hämnas, Din mandoms fröjd, Din ålders stöd, Din Son, som här ifrån Din sida Så späd man slet, att brist och nöd Och lifstidsbojans smälek lida Hvem lär väl Honom lagens bud Och fädrens namn och Jacobs Gud?
Fan anamma, karl, kan han svara sin husbonde eller vill han jag skall tala med polisen? röt patron och piskade en liten späd videbuske med sin smala, slitna rottingskäpp, så att blad efter blad sargadt föll ned bland gräset, säg, hvad svarar han på allt det der? Peltonen tittade omkring sig med en skygg, irrande blick.
Hennes gestalt var späd i linjerna, som en ung flickas, och smög sig mjukt efter länstolens svängda ryggstöd. Hon satt med händerna i sitt sköte och såg ut öfver hafvet, som för hennes inbillning blef till Okeanos, bakom hvilken de gamle drömde sig Hades, himmeln eller helvetet bortom lifvet, bortom det närvarandes tomhet. Ditåt sträckte hennes längtan.
Han red till ynglingen hän med hast, Sin hand han bjöd: "Min vän, snart spelas här höga kast Om lif, om död, Död, säker död, om ni står er slätt, Men lif kanske, om ni siktar rätt. Dö, lefva, det får ni, herre, Men vika, nej, pass för det! Jag ser er stå här så späd och vek, I storm ett rör; Ni har ej pröfvat en sådan lek, Min sorg det gör.
Men hon kunde inte komma undan och ge sig efter Ante, för Sylvia satt i hennes knä och ville vara lillbarn. Hon var så späd och liten Sylvia, och hade så tunna, mjuka kläder, så Maglena kunde godt hålla henne, ja till och med gunga henne lite smått och hålla myggen borta från hennes fina, bleka lilla ansikte. När Sylvia fick se de främmande, satte hon sig upp.
Dagens Ord
Andra Tittar