United States or Saint Vincent and the Grenadines ? Vote for the TOP Country of the Week !
"Nu dröjer ni här hela dagen, inte sant?" "Det beror af er," sade Nymark. "Bra. Då far ni inte bort förrän sent i afton." Alma märkte, att John betraktade henne en smula förvånad. Men hon låtsade ej derom. "Och vi skola roa oss riktigt af hjertans grund. Vi skola glömma allt som är ledsamt, alla verldens sorger och bekymmer.
Heikki hvisslade en hjertans glad låt, slängde med det lilla hufvudet, så håret, det långa hvita håret fladdrade, körde ut sina röda läppar och kilade i väg öfver stock och stubbar, lätt som en fogel. Men han stannade med ens. Lilla Clara, som fått syn på sin lekkamrat och vän, ropade honom och viftade med handen.
Hvarje gång en liten fnurra kom på härfvan, lutade han sig ännu närmare, men äfven hans minsta rörelse visade en aktningsfall och ödmjuk beundran. "Det här påminner om riddartiden," sade han, "då vi män hade för sed att sitta så här vid våra hjertans herskarinnors fötter." "Nu herskar kvinnan inte mer öfver era hjertan, och derför har ni lagt af den seden." "Inte derför.
Fru Bäck gick henne närmare inpå lifvet, visade henne allt flera sannolikheter, hjelpte henne att se och tro, nästan att sticka fingrarna i såren. Men det hjelpte ändå inte. Fru Mäienen var så hjertans god. Lilla hjertans kära fru Bäck, vi måste hålla upp henne, hon är finska, riktigt landsbarn, förstår ni, och skall nu sjunga »Nella fatal» på finska, som min lilla englagubbe der har öfversatt!
Alma räckte honom gladt sin hand. "Men ni ämnar er ju ut." "Jag stannar tusen gånger hellre hemma." Och Alma berättade hur hon hade haft grufligt ledsamt och hur hon hade tänkt gå att skvallra om pigor, för att slippa undan den dödande ledsnaden. De skrattade deråt båda af hjertans grund, under det de stego in i salongen.
Puh! jag qväfs! tänkte hon för sig sjelf och hörde i detsamma Bengts röst bakom sig: Får jag ej bjuda upp Hanna? Ja, till väfva vadmal, annat dansar jag ej. Jo, möjligen nigarmaja. Bengt skrattade. Tycker du dansen nedsätter ditt menniskovärde? Mer eller mindre i en sådan marionett-teater. Men ute på gröna ängar, der svänger jag om af hjertans lust.
Här sitter hon nu och väntar på sin hjertans kär, hon, Katri, hemmansdottren från Wiitasaari, tjensteflickan hos doktorns här i hvita huset och frökens lekkamrat, hon väntar sin fästman, hon har fått hans bud att han just den dagen skulle komma till staden. Katris tankar sväfva bort till hemmanet, som en gång skall bli hennes, men ännu eges af fästmannens far.
"Hvad är det de synda och fresta Herren", utbrast Judith med vrede. "Hvad berättar du mig. Skall jag sådant höra?" Och hon reste sig opp, och hennes kind blossade. Men hon nedsatte sig åter och sade: "Ack, hvad kan en svag qvinna! Hon vill höra hennes ord, om hon bestraffar deras otro och deras hjertans hårdhet".
Åh, min hjertans pojke, min söta lilla Dion, hvad du är dig lik, alldeles dig sjelf minsann, precist som i fjor... Fru Dion, som sysselsatt sig med att i tamburen pelsa af ett af barnen, kröp nu fram, tunn och slank som en ande, hälsade hjertligt på svägerskan och presenterade yngste sonen, en knubbig treåring. De kysstes allesamman om igen och satte sig i Finas breda och stora kontorssoffa.
Och Leena satt i skräddarns nya röda stuga och vaggade en nyfödd. Hon var lika blek som Matti, men lugnare. Endast då hon såg på den lille, log hon och tänkte på sin hjertans kär, som vandrade längs landsvägarne. Men, det var ej syndiga tankar ... nej, icke, ty hvem hade kunnat kasta första stenen? Hon var ju som andra, ej bättre, ej sämre. Hon var sådan menniskors seder och bruk gjort henne.
Dagens Ord
Andra Tittar