United States or Argentina ? Vote for the TOP Country of the Week !


Nog skall jag godtgöra för det här, snart som jag bara får börja baka, sade Mari efter henne. När den dagen skall komma? mumlade Tiina Katri, i det hon steg öfver vedlidrets tröskel ut gården. Mari hörde inte riktigt, hvad hon sade, men gissade ändå ungefär, hvad det var. Det syntes nog af Tiina Katris gång och hela sätt, att denna ej var vid godt lynne. Det kändes bittert för modren.

Samvetsqval och ånger tynga icke de spänstiga stegen, han tycktes vara nöjd med sig sjelf. Fadermord, brodermord förmörka ej glansen af dessa bruna ögon! Och du, Katri, du stelnar af att bara se honom komma . Hvarför mördade du i ett ögonblick också Katris själafrid! Du grymme, hvarför?

Här sitter hon nu och väntar sin hjertans kär, hon, Katri, hemmansdottren från Wiitasaari, tjensteflickan hos doktorns här i hvita huset och frökens lekkamrat, hon väntar sin fästman, hon har fått hans bud att han just den dagen skulle komma till staden. Katris tankar sväfva bort till hemmanet, som en gång skall bli hennes, men ännu eges af fästmannens far.

Der tycks Holpainen komma just nu, sade Mari, när hon hörde att någon stampade sina fötter i farstun. Det var han och Heiskanen, Tiina Katris man. Du dröjde länge, sade Mari. Fick du helst lapp? Holpainen gaf åt henne en hvit, hopvikt pappersbit. Mari öppnade den och såg det skrifna. hon emellertid inte fick reda , hvad der stod, gaf hon lappen tillbaka åt Holpainen.

Hon lade barnet från sin famn ner i vaggan, bad Hellu åter vagga och gick att söka åt sig en bit mat från bordsskåpet. Der fans ingenting annat än några kalla potäter och Tiina Katris brödskal. Hon försökte nu ändå taga en bit deraf, ty hon kände en sådan underlig plåga under hjertat. Men, hvad som hafva varit orsaken, hon fick ej brödet ner genom strupen, inte ens fastän hon drack vatten .

Hon hade kommit till en hvit hörngård, der det fans en mjölhandel. Hon stannade. Hon kom att tänka Tiina Katris limpa. Om de der i boden skulle ge åt henne mjöl kredit, skulle hon genast kunna ge igen den. Skulle hon våga och försöka? Snart skulle hon betala det sedan, när hon fick börja förtjena med handarbete. Hon tog mod till sig och gick in.